Inom akutsjukvÄrden dÀr vÄrd av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan stÀllas inför etiskt svÄra situationer. Operationssjuksköterskan Àr legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhÄllits efter genomgÄngen specialistutbildning inom akutsjukvÄrd med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svÄra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berÀttelser om etiskt svÄra situationer upplevda pÄ en operationsavdelning.

Eventing is often called as the formula 1 in equestrian sports and comprises three disciplines: dressage, show jumping and cross-country. The sport provides excitement, challenge and joy and is the ultimate sport for intelligent riders and horses. Many are fascinated by the challenges the sport offers while other consider it foolhardy to ride a cross-country. Eventing is not a risk-free sport and has even been given the label of being one of the worldÂŽs most dangerous sports. What do those risks mean to the horse? And particularly, is it associated with good animal ethics to use the horse for eventing? Finding answers to these questions is not easy as it probably is not a clear and simple answer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka lÀrares syn pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lÀrarna pÄ hÀlsa? (2) Hur tolkar lÀrarna "hÀlsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lÀrarna inom Àmnet idrott och hÀlsa hÀlsoperspektivet i undervisningen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in frÄn fem mÀn och en kvinna, verksamma som idrott och hÀlsa lÀrare i Stockholm. Det var enligt bekvÀmlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter.

Denna uppsats om 15 hp har syftet att undersöka hur man socialiseras in i rollen som student genom aktiviteter vid Ultuna StudentkÄr. Studentlivet kan sÀgas vara fullt av profana ritualer, rutiner och bÀr pÄ ett utvecklat symbolsprÄk. Under sin studieperiod deltar mÄnga av studenterna i dessa aktiviteter. Med hjÀlp av handling och tal inbegrips de i, förvaltar och formar förestÀllningar om den egna rollen ? deras identitet som studenter och som blivande yrkesutövare.

Denna studie undersöker lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt till hÀlsa inom lÀroÀmnet idrott och hÀlsa. Detta gjordes genom tvÄ kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lÀrare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhÄllningssÀtten till hÀlsa anvÀndes hÀlsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lÀrare och elever uppfattade hÀlsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hÀlsa anvÀndes Quennerstedts hÀlsodiskurser.

Betydelsen av en adekvat omvÄrdnadsdokumentation i en snabbt förÀnderlig vÄrd- och omsorgsstruktur Àr stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten pÄ dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjusköterskornas förutsÀttningar att genomföra omvÄrdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvÄrdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE.

I denna uppsats undersöks sexualbrottet sexuellt ofredande som det stadgas ansvar för i 6 kap 10 § BrB. Lagrummet jÀmförs med de nÀrliggande brotten ofredande enligt 4 kap 7 § BrB och förolÀmpning enligt 5 kap 3 § BrB, som kan komma att aktualiseras vid faststÀllande om brott för sexuellt ofredande föreligger. I denna uppsats konstateras att med sexuellt ofredande menas en handling dÀr gÀrningsmannen har ett uppsÄt till gÀrningsbeskrivningen men ocksÄ att gÀrningsmannens handlande varit till för att reta eller tillfredstÀlla sin sexualdrift. Det sistnÀmnda kravet saknas vid blottande, dÀr det rÀcker att handlingen varit Àmnat att vÀcka obehag. Vid en jÀmförelse med de nÀrliggande brotten ofredande och förolÀmpning kan konstateras att om syftet tillika uppsÄtet inte faller inom tillÀmpningsomrÄdet för sexuellt ofredande, kan ansvar för gÀrningsmannens handlande sökas enligt rekvisiten för ofredande men Àven i vissa fall enligt rekvisiten för förolÀmpning Det kan hÀr uppstÄ svÄra grÀnsdragningar dÀr samma handling eller ordval kan bedömas enligt olika lagrum, eller anses helt falla utanför brottsbalkens tillÀmpningsomrÄde.I denna uppsats argumenteras att gÀllande rÀtt inte Àr tillfredstÀllande och att ett tillÀgg till gÀllande rÀtt kan anses vara motiverat..

Bakgrund: HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete Àr en viktig del av sjuksköterskans arbetsomrÄde.BÄde kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och HÀlso- och sjukvÄrdslagen pÄpekar attsjuksköterskan ska arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande. Det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetethar ocksÄ fÄtt en allt större uppmÀrksamhet de senaste Ären i form av bland annat riktlinjer, hÀlsopolitiskamÄl och styrdokument inom landstingen. Trots detta visar det sig att det Àr allt mindre förekommande i denpraktiska verksamheten. Mycket av forskningen som gjorts berör enbart primÀrvÄrden och det Àr ocksÄinom primÀrvÄrden fokus pÄ hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete Àr störst. Syftet: Syftet med studienvar att belysa sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete i mötet med patienter inomslutenvÄrden.

Uppsatsen beskriver hur en reklamation bör se ut samt dess förfarande enligt gÀllande rÀtt i köplagen, konsumentköplagen och jordabalken. Det redogörs för en omfattande bild av avtalen enligt de tre olika lagarna, för att lÀsaren ska kunna bedöma vad reklamationsreglerna innebÀr. DÀrav har ocksÄ reglerna om preskription behandlats eftersom dessa ligger nÀra reglerna om reklamation. Konsumentköplagen har behandlats nÄgot mer ingÄende. Det Àr viktigt att ett meddelande framförs nÀr köparen inte Àr nöjd med sitt köp, annars kan han komma att förlora sin rÀtt att invÀnda om fel.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvÀgagÄngssÀtt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgÄngsrikt jÀmstÀlldhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dÄvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje Är. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess Àr att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrÄnvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom sÄ fanns statistik angÄende personal med i Ärsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning dÀr jÀmstÀlldhet ingÄr.Forshaga kommun Àr en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero pÄ den könsordning som rÄder i samhÀllet dÀr det Àr tradition att vÄrdarbete och arbete med barn Àr kvinnorelaterat.

LÀngtan efter att bilda familj Àr inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns Àven hos kvinnor som Àr lesbiska. NÀr en kvinna som Àr lesbisk vÀljer förÀldraskap innebÀr det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. DÄ lesbiska kvinnor vÀljer att bilda familj utmanar de samhÀllets heterornoma tradition. Beslut till förÀldraskap Àr en process med mÄnga reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgÄtt graviditet och förlossning, antingen som biologisk förÀlder eller som medförÀlder, upplevt bemötandet frÄn barnmorskor.

NÀr Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstÄnd. Han hade vÀnt upp och ned pÄ den tidigare uppfattningen om att mÀnniskan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den frÀmsta förklaringen till mÀnniskans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. PÄ samma sÀtt har DarwinanhÀngare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lÀmnar helt enkelt ingen plats Ät en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det sjÀlv om den bara fÄr nÄgra försök pÄ sig och tillrÀckligt lÄng tid.Finns det dÄ nÄgon möjlighet för dessa tvÄ att samexistera? I detta arbete har de bÄda jÀmförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.

SammanfattningKonstÄkning har blivit en alltmer fysiskt krÀvande idrott dÀr utövarna tvingas trÀna bÄde hÄrdare och lÀngre pass. PÄ grund av detta Àr de utsatta för skaderisk. Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de vanligaste skadorna inom konstÄkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker. 1. Vilka Àr de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 Äringar inom svensk konstÄkning?2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador?3.

Min uppsats handlar om situationer dÀr jag har svÄrt att fördela min uppmÀrksamhet. Mitt fokus lÀggs antingen pÄ barnet med speciella behov eller pÄ barngruppen.I essÀn för jag en diskussion runt mitt eget förhÄllningssÀtt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med sÀrskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet Àr naturligtvis gott, men min upplevelse Àr att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill sÀga att de barn som inte fungerar som förvÀntat kan kÀnna sig Ànnu mer utanför vilket kan fÄ konsekvenser för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essÀ undersöker jag problemet med hjÀlp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.