Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

This is an ethnographically inspired study focusing on multilingualism in a Swedish preschool setting. The purpose of the study was to find out how the children perceived their multilingualism and how it was expressed by the children in the interaction with teachers and peers. The research questions were as follows: How is the multilingualism expressed in the day to day interaction in preschool? What significance does the daily interaction with peers and educators have for the children?s perceptions of their multilingualism? How do the children perceive their multilingualism and the value in their multilingual abilities?  To answer these question methods inspired by ethnographical studies were used, namely participant observation and semi-structured interviews with the children.   Theory was used from two areas; childhood sociology as theorized by Corsaro with the ideas of peer cultures and interpretive reproduction, and the sociology of language with the theory of collaborative empowerment as introduced and developed by Cummins. The children in the study were seen as social actors who are important here and now and who contribute to the development of society.   The study showed that the multiple languages were visible in the preschool, but that the Swedish language was upheld as the norm and the language of communication; no children were recorded playing in their ?home language? during interaction with other children.

Vår två delade problem frågeställning lyder som följer:Synliggör processen som vi beskriver med hjälp av teatermetaforen vilka aspekter som är bidragande till en kreativ process som leder till lärande?Kan vi följaktligen använda oss av den kreativa processen för att ge normativa bud på en förståelseform för organisationsbeteende? Vilken syftar till att lyfta fram vad som krävs av företagsledare och medarbetare för att åstadkomma det som inom teatern kallas för ? en föreställning. Vårt syfte med uppsatsen är även det tvådelat:Dels vill vi bidraga till den akademiska forskningens mångfald med en ny teatermetafor. Dels vill vi med hjälp teatermetaforen pragmatiskt belysa hur användning av en kreativ process kan åstadkomma både lärande och resultat. Vi har använt oss av en autoetnografisk studie, baserad på Josés erfarenheter från sitt arbete med olika teateruppsättningar.

The aim of this study is, from a norm-critical approach, to find, investigate and analyse human representation in the visual culture of one preschool in order to understand if the children enrolled are represented or not. The research questions are: In what ways is there imagery of human representations in images and materials designed for play? What skin-colors and origins are dominant in the data collected?We carried out a qualitative study in the form of visual Ethnography. This method allowed us to use a combination of different data collection tools such as photography and ethnographic field notes to collect our data. The photographs we took of images and material used for play, was then analysed through semiotic picture analysis.

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan.

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

The aim of this study is, from a norm-critical approach, to find, investigate and analyse human representation in the visual culture of one preschool in order to understand if the children enrolled are represented or not. The research questions are: In what ways is there imagery of human representations in images and materials designed for play? What skin-colors and origins are dominant in the data collected?We carried out a qualitative study in the form of visual Ethnography. This method allowed us to use a combination of different data collection tools such as photography and ethnographic field notes to collect our data. The photographs we took of images and material used for play, was then analysed through semiotic picture analysis.

Fallstudie: Swedbank Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett varumärke kan framställas inom tre olika kontexter. Denna studie kommer att fokuseras kring aktörerna företag och konsument inom den interna företagsmiljön samt den fysiska och virtuella tjänstemiljön.Metod: Studien utgår från en etnografisk metod, där vi studerar och deltar i olika miljöer. För att erhålla datainsamling utfördes intervjuer, observationer samt dokumentanalys. Teoretisk referensram: Vi kritiserar traditionella brand management teorier kring företagets roll vid varumärkesskapande. Vi presenterar istället brand consumptions teorierna, eftersom dessa framhäver att varumärke skapas utav fler aktörer.

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) och graviditet är en kombination förknippad med risker hos mor och barn ochdet är av största betydelse att hålla blodsockret inom normala nivåer för den gravida kvinnan. Kvantitativastudier visar att kvinnor med T1D har en hög grad av ångest, depression och negativa tankar under graviditet.För att på ett djupare plan bättre förstå upplevelser under graviditet hos kvinnor med T1D krävs kvalitativastudier. Syfte: Syftet är att genom en metasyntes analysera och integrera resultat från kvalitativ forskning kringupplevelser under graviditet hos kvinnor med typ 1 diabetes (T1D). Metod: En metasyntes baserad på dentolkande metaetnografin genomfördes. Sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.