I denna uppsats kommer jag att fördjupa mig i tänkandet bakom Nationellbastaktik och ?Tankeprocessen? som beskrivs i den samt Anna Kåvers ?Att levaett liv inte vinna ett krig?. Jag har valt att använda mig av dessa två teorier dåde berör Poliser och polisutbildningen. Häftet har tagits fram för attkvalitetssäkra vissa delar av Polisens arbete, Anna Kåvers bok, ?Att leva ett livinte vinna ett krig? där hon beskriver ett annat effektivt sätt att hantera tankar,känslor och situationer.

Syftet med min studie är att undersöka vad högstadielärare känner sig stressade av och vilka strategier de använder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frågeställning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielärare? Studien är en kvantitativ undersökning där jag har använt mig av enkäter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frågor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielärare i studien upplevde att de hade tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansåg även att kraven inte kom från chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare från dem själva.

Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit ett växande problem för folkhälsan. Stress, som är en normal reaktion, är i sig inte farlig för hälsan men vid långvariga fysiska och psykiska påfrest-ningar och brist på återhämtning från stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstånd. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att lyfta fram förebyggande och hälsofrämjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och återhämtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohälsa. Frågeställningen är: På vilket sätt kan naturen användas som resurs för återhämtning från stress? Metoden i detta arbete är en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.

Vallhundar används av fårproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fåren, såsom vid flyttning, hämtning eller då enskilda individer ska separeras från flocken. Det finns många olika vallhundsraser och border collien är en av de vanligaste som används. Vid vallning utnyttjas fårens vilja att samla sig till en flock vid närvaro av predatorer. Vid stress hos får uppkommer ofta ett förändrat beteendemönster. Vid närvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller främmande människa, bräker djuren mindre än vanligt och stampar i marken.

Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen.

Titel: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress ? En studie inom fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson Datum: 2015 ? maj Syfte: Samhället och specifikt säljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte är därför att få en ökad förståelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i säljande organisationer. Forskningsfrågorna som ställts är följande: 1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anställda? Metod: Eftersom syftet har varit att öka förståelsen inom ämnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Våra djur utsätts ständigt för olika utmaningar då lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gårdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, så minskar djurens kontakt med människor. Viss skötsel måste utföras av människor och detta skulle kunna resultera i rädslor hos djuren. Rädslor beskrivs som en negativ känsla. Syftet med denna sammanställning var att sammanställa hur rädsla kan påverka djurens hälsa och välfärd, hur rädsla uppstår och om gener är inblandade? Hur kan man bäst kan mäta och förebygga rädsla? Om djur utsätts för en negativ eller oförutsägbar behandling kan det orsaka en långvarig stress.

Inom vårdyrken är arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att påverka arbetssituationen låg. Vårdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frågor. Många som arbetar i patientnära arbete påverkas alltså i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande åtgärder för dessa professioner är önskvärda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av träning i medveten närvaro hos personer i patientnära arbete med fokus på stressrelaterade tillstånd.

Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesområden. För att göra denna problematisering hanterbar så har undersökningen begränsats. Begränsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjälper de verksamma inom specifika yrkesområden att tackla stress. Utifrån denna begränsning så undersöks fenomenet utifrån följande frågeställningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesområdena.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

Att arbeta som distriktssköterska innebär ett brett arbetsfält och att träffa många patientkategorier och deras anhöriga. Det kräver att distriktssköterskan kan arbeta i team eftersom hon samverkar med många olika professioner, men också att kunna vara arbetsledare när så krävs. Erfarenheter visar att distriktssköterskor känner sig stressade på grund av hög arbetsbelastning. Vårt syfte med studien är därför att beskriva källor till stress hos distriktssköterskor som arbetar i hemsjukvård. Studien har genomförts som en intervjustudie.

I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler.