I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jÀmn könsfördelning vilket innebÀr att det rÄder kraftig könssegregering pÄ arbetsmarknaden. Det finns dock ett fÄtal kvinnor och mÀn som vÀljer att arbeta i ett yrke som Àr dominerat av det motsatta könet. Enligt studier fÄr dessa kvinnor och mÀn utstÄ en del motstÄnd. Ofta hÀrleds motstÄndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrÄn sociala och kulturella förestÀllningar om kön istÀllet för som enskilda individer. För mÀn kan detta fenomen medföra bÄde positiva och negativa konsekvenser.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

Ungdomsarbetslösheten Àr ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbÀr försörjningsstöd. Det har visat sig vara svÄrt för en del ungdomar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsÄtgÀrder som kan hjÀlpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga Àr mer utsatta Àn andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte Àr att undersöka vilka komponenter eller hÀndelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som Àr en arbetsmarknadsÄtgÀrd syftar till att hjÀlpa ungdomar som har svÄrigheter med att strukturera upp sin vardag.

Bakgrund: Ett projekt innebÀr att en unik gruppkonstellation sÀtts samman för att under en begrÀnsad tid lösa en specifik uppgift. PÄ grund av den tidspress och osÀkerhet som ofta prÀglar arbetet Àr det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnÄ mÄlen och bli klara i tid. FrÄgan Àr hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som nÄgot som tar lÄng tid att bygga upp och som krÀver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en lÄngsam förtroendeprocess och mÄnga av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.

OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.

Arbetsmarknaden Àr könssegregerad, och uppdelningen pÄbörjas redan i tidig Älder. Studie- och yrkesvÀgledarna Àr enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvÀgledarna inte följer lagtexten. Syftet Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarna skapar ett arbetssÀtt utifrÄn deras tolkning av lÀroplanen § 2.6, gÀllande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker ocksÄ vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvÀgledarnas faktiska tolkning av lÀroplanen § 2.6. Teorier som har anvÀnts i studien Àr förestÀllningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översÀttning. Kvalitativ metod med Ätta intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien Àr att alla informanter har olika förestÀllningar och tolkar lagtexten olika beroende pÄ vad de har med sig frÄn bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssÀtt som beror pÄ vad de har med sig sedan tidigare och deras syn pÄ genus.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur frÄn FörsÀkringskassan till Leksands VÄrdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, tvÄ för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jÀmförelse av olika variabler pÄ intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut nÄgon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I nÄgra fall hade sjukskrivningens lÀngd överskridit sex mÄnader och försÀkringskassan ville dÀrför ha patientens arbetsförmÄga prövad mot hela arbetsmarknaden istÀllet för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka anstÀlldas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver pÄ ett anstÀllningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rÀttigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det Àr inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anstÀllda fÄr Àven utföra sÄdant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har anvÀnds dÀr intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frÄgestÀllningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om bÄde illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhÄllanden. Arbetstagares beroendestÀllning till arbetsgivaren Àr högre Àn vice versa.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag dÄ utvecklingen gÄr mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmÄga kan dÀrför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förÀndrade krav pÄ arbetsmarknaden samt för att ta tillvara pÄ medarbetarnas förmÄgor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssÀtt dÀr tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.

Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

För att anpassa samhÀllet till en koldioxidsnÄl ekonomi Àr det viktigt att tillgÀngliga förnyelsebara och utslÀppsfria energikÀllor utnyttjas till full kapacitet. Vattenkraften spelar i denna mening en viktig roll eftersom befintlig teknologi Àr vÀlutvecklad och tillgÀnglig. Enligt uppskattningar av branschexperter har den smÄskaliga vattenkraften en utbyggnadspotential som nÀstan motsvarar en dubblering av dagens volym, med hÀnsyn till gÀllande regelverk. Denna studie har som mÄl att utreda lönsamheten samt de ekonomiska riskerna vid etablering av smÄskalig vattenkraft vid befintliga dammbyggnader.Utredningen bestÄr av att tillÀmpa en teknisk och en ekonomisk modell pÄ en fallstudie som agerar som basscenario. Parametrarna i indata kÀnslighetsanalyseras sedan för att ge mer generell insikt i investeringsutsikterna.

The Swedish market for vehicle inspection is re-regulated since June 2010. More than four years after the re-regulation there are eight companies in the market. Two of these companies are a result of the former monopolist's owners divided the business among themselves. The remaining six companies have entered the market through acquisitions or by building up their business from scratch, these are known as new entrants in the study. The competition has developed slowly and the former monopolist still has the highest market share.

Our society has become a society of knowledge. The answer to the question of how to reduce unemployment has become more and more unified: education. In this case, higher education, meaning college and university. With this disposition in our society, how does it affect the students? How does this change of society and our universities affect the students of these institutions? In this study we have chosen to examine the choices of students in universities in several Swedish cities.