FörÀndringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det Àr större krav pÄ individen att vara anstÀllningsbar. Syftet med denna uppsats var att fÄ en ökad förstÄelse för hur individer som Àr eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anstÀllningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmÄgan att fÄ ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anstÀllningsbarhet har förskjutits frÄn att vara samhÀllets ansvar till att lÀggas pÄ individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nÀtverk har fÄtt en större betydelse dÄ allt fler tjÀnster tillsÀtts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod dÀr jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin.

Stena Line Àr ett av vÀrldens största fÀrjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den hÀr uppsatsen syftar till att skapa bÀttre förstÄelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnÄ vÄrt syfte lade vi fokus pÄ följande sociala effekter: lokal stolthet och gemenskap, samhÀllets vÀrderingar och tradition och interkulturell förstÄelse.För att kunna ta reda pÄ vilka sociala effekter som Stena Lines nÀrvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som Àr förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv pÄ staden Gdynia.

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

Under hösten 2006 och vĂ„ren 2007 följdes 20 st höstrapsfĂ€lt. BestĂ„nden studerades och graderades för att ge ett underlag till en inbördes jĂ€mförelse. Odlingsinsatserna har ocksĂ„ analyserats och ett flertal intressanta resultat kan pĂ„visas. Övervintringen har en fundamental betydelse i svensk höstrapsodling, dagens sortmaterial Ă€r dock mycket vinterhĂ€rdigt och i kombination med att höstarna blivit allt lĂ€ngre och varmare pĂ„ senare tid ökar flexibiliteten vid val av tidpunkt för jordbearbetning och etablering. DaggradsberĂ€kningar Ă€r en vĂ€rdefull informationskĂ€lla som tas fram ur klimatdata.

I undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen anvÀnts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhÀllet har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till lÀsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vÄr undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. UtgÄngspunkterna har dels varit en litteraturgenomgÄng dÀr litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvÀndning har studerats. En kvantitativ enkÀtundersökning pÄ fyra olika skolor riktade till elever och lÀrare samt en kvalitativ intervju med nÄgra utvalda elever genomfördes.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser pÄ sig sjÀlva i en tid dÄ globaliseringen av arbetsmarknaden innebÀr nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utlÀndska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framstÀllning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt dÄ LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte Àr att med en diskursanalytisk ansats studera framstÀllningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att dÀrigenom undersöka hur LO ser pÄ sig sjÀlva och sin omvÀrld. Med andra ord Àr frÄgan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vÄr analys.Vi har i vÄr analys kunnat se hur LO artikulerar tvÄ motstridiga sÀtt att se pÄ sÄvÀl konflikten i Vaxholm som pÄ övriga politiska frÄgor, tvÄ sÀtt som vi valt att kalla vÀlfÀrdsdiskursen och konkurrensdiskursen. BÄda diskurserna Àr sÄvÀl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen Àr LO:s konstruktion av dom andra stÄr den för allt det som LO inte Àr och som de inte identifierar sig med. De andra bestÄr enligt LO av en mÀngd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s Äsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frÄgor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Denna uppsats behandlar Àmnet studie- och yrkesvÀgledning med syfte att redogöra och fÄ en förstÄelse varför invandrare tenderar att hamna inom restaurangbranschen. För att uppfylla detta redogör uppsatsen för hur vÀgen till restaurangÀgare har sett ut för fem personer i centrala UmeÄ. Uppsatsen syftar huvudsakligen till att förstÄ varför dessa restaurangÀgare valde restaurangbranschen istÀllet för andra alternativ som finns i samhÀllet.Studien har genomförts med fem intervjupersoner med fokus pÄ ett antal specifika intervjufrÄgor för att komma underfund med deras arbetsval. Litteratur har studerats för att fÄ en inblick i Àmnet om studie- och yrkesvÀgledning, restaurangbranschen, samt invandrares val i Sverige gÀllande arbetsmarknaden.Rapporten fyller ut ett gap inom ett outforskat Àmne. Ett flertal rapporter visar att större delen av mÀn, med hÀrkomst frÄn mellanöstern, Àr Àgare av restauranger i Sverige, orsaken till detta Àr det omrÄde denna rapport fyller ut.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ Àldre lÄngtidsarbetslösas situation utifrÄn deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta pÄverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar pÄ personer i Äldersgruppen 50-64 Är som har varit arbetslösa i sex mÄnader eller lÀngre och som Àr lÄgutbildade. En kvalitativ metod har anvÀnts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjÀlp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fÀlt, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete Àr vÀldigt viktigt för respondenterna och inte frÀmst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

FörsÀkringskassan (FK) har fÄtt i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att anvÀndas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsÀttningar för arbete. Instrumentet bygger pÄ det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den hÀr studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus pÄ innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet. Som metod anvÀndes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i FörsÀkringskassans pilotstudie.

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 Är. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i omrÄden belÀgna i tre kommuner i sydöstra Sverige dÀr socioekonomisk status lÄg nÀra riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av tvÄ bedömare.

De Àr unga eller gamla, funktionsnedsatta och utrikes födda och de fÄr inte en krona frÄn staten. Mer Àn var tionde inskriven i Fas 3 saknar ersÀttning. Samtidigt fÄrderas arbetsgivare 5000 kr i mÄnaden och gratis arbetskraft.Fas 3, sysselsÀttningsfasen Àr Sveriges största arbetsgivare med över 35,000 inskrivna. En majoritet av deltagarna fÄr en ersÀttning frÄn försÀkringskassan men gruppen ersÀttningslösa vÀxer. Riksdagen beslutade juni 2011 att inskrivningarna i Fas 3 skulle upphöra omedelbart.

One of the areas in which current theory on entrepreneurship is ambiguous is in the explanation of how entrepreneurs act when entering a new market. One author that has attempted to contribute in this area is Saras D. Sarasvathy who has tried to explain the entrepreneurs reasoning through the theory of causation and effectuation. The former refers to a reasoning that takes the effect of an entrepreneurial action as given, while the latter looks upon the effects as uncertain, while only the means are given. With a foundation in this theory, Sarasvathy claims that when entrepreneurs enters a new market the level of environmental uncertainty is so high that reasoning based on causal relationships is rendered useless.