Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats frÄn tung industri till mer tjÀnsteinriktade verksamheter dÀr det intellektuella kapitalet fÄtt en allt större betydelse. Dagens redovisningsregler, som innebÀr svÄrigheter att redovisa immateriella tillgÄngar, gör det svÄrt för företagen att redovisa en rÀttvisande bild av företagets vÀrde. Problemet har lett till att mÄnga företags bokförda vÀrde skiljer sig markant frÄn marknadsvÀrdet. IstÀllet lÀmnar mÄnga företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga vÀrde till intressenterna. Syftet med denna uppsats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företagsvÀrdering.

Integration of the labor is becoming increasingly topical, with increasing immigration. Labour market integration has been proved to be problematic, partly due to linguistic and cultural differences between the migrant's home country and Sweden. Difficulties with labour market integration have resulted in high numbers of unemployment and dependence on social welfare. Projects VIAM is an employment project conducted by FolkhÀlsobyrÄn AB in VÀsterÄs, aimed at finding jobs for welfare dependency immigrants. The purpose of this study is to investigate how the informants on FolkhÀlsobyrÄn and administrators on the Social service in VÀsterÄs has experienced the work of the project VIAM, development issues and the informantŽs and administratorŽs perception of factors that are influencing immigrantŽs employment situation in VÀsterÄs.

Försvarsmakten har idag en oönskad Àldre Älderstruktur som inte Àr avpassad förorganisationens uppgifter och struktur i framtiden. Samtidigt Àr man Àr tvungen att sÀga uppyngre officerare för att kortsiktigt kunna klara de ekonomiska mÄlen. Detta Àrkontraproduktivt vilket gör att Försvarsmakten i framtiden vill skapa ett nyttpersonalförsörjningssystem. För att kunna genomföra detta mÄste ett antal av dagensofficerare yrkesvÀxla för att göra plats för det nya systemet. Uppsatsens syfte Àr att fÄ insikteri vilka förutsÀttningar det finns för dagens officerare att yrkesvÀxla till ett civilt arbete.Uppsatsen svarar pÄ vad som Àr officerskompetens och hur officerskompetensen kanbeskrivas med andra ord.

Den nya generationen, Generation Y, kommer med stormsteg in pÄ arbetsmarknaden. Dessa personer som Àr födda mellan Är 1980-2000, Àr individer som har en ny syn pÄ livet och spe-ciella egenskaper som sticker ut frÄn tidigare generationer och som har visat sig krÀva mer ledarskap av cheferna Àn tidigare. Med stora kommande pensionsavgÄngar kommer mÄnga chefsjobb bli lediga som kan komma att fyllas av mÀnniskor som har varit idrottsledare eller elitidrottare. För att undersöka saken intervjuades tre stycken rekryteringskonsulter som har till yrke att rekrytera individer till nÀringslivet. I intervjuerna undersöktes rekryteringskonsul-ternas uppfattning om Generation Y i allmÀnhet och Genration Y i nÀringslivet i synnerhet.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Sverige har under senare Är lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige pÄverkats givet ett intrÀde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett intrÀde i unionen skulle inneburit för ekonomin. UtifrÄn teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som pÄverkat arbetslösheten Àr sysselsÀttningsgrad och arbetskraft, tillvÀxt och produktivitet, inflation, vÀxelkurs och statsskuld.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande mÀnniskors instÀllning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga mÀnniskor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nÄ ökad förstÄelse för varför unga mÀnniskor i Äldern 20-24 Är inte Àr medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts sÄ mycket tidigare forskning pÄ varförunga mÀnniskor vÀljer att stÄ utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes pÄ unga arbetande mÀnniskor. Det vi kom fram till var att unga inte Àr intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har nÄgon kunskap om facket eller vad de gör, men ocksÄ dels föratt de har en osÀker position pÄ arbetsmarknaden.

Att mÀta i trÄnga utrymmen medför ofta svÄrigheter av olika slag, bland annat Àr det Àr svÄrt att fÄ lÄnga siktlÀngder vilket ger en dÄlig etablering och orientering. VÄrat uppdrag har varit att testa olika sÀtt att mÀta pÄ i trÄnga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad. Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ?riktning? mellan olika nivÄer. Exempelvis om man mÀter pÄ en nivÄ och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivÄ och fortsÀtta i samma nÀt. Vi har Àven testat att mÀta med traditionell teknik, det vill sÀga med totalstation och mÄttband dÀr vi har mÀtt och skrivit ner vinklar. Vi har dÄ anvÀnt oss av vajrar som har hÀngt i ett högt ?schakt?.

Denna uppsats behandlar organisationskulturer i olika typer av företag (NTBF) pÄIdeon. Genom att tillÀmpa kvalitativ metod har vi undersökt hur kulturen kommer tilluttryck, samt vad miljön i forskningsparken har för betydelse. Vidare har vi Àvenundersökt hur utvecklingsfasen pÄverkar kulturen i dessa företag idag. Vi vill med detta öka förstÄelsen gÀllande kulturer i de företag vi undersökt och relatera dessa företag till varandra för att pÄ sÄ vis kunna redogöra för skillnader och likheter mellan företagen. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie pÄ sex företag lokaliserade pÄ Ideon.

Allt fler företag anvÀnder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke. ArbetsgivarvarumÀrket innebÀr de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding Àr det psykologiska kontraktet, vilket kan förstÄs som uppfattningen om ömsesidiga Ätaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats Àr indelad i tvÄ delar varav Studie 1 handlar om vad som kÀnnetecknar framgÄngsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumÀrket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som anvÀndes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

VÄren 2005 förvÀrvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. FörvÀrvet innebar en tydlig strategiförÀndring för FSB dÄ banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begrÀnsat Àgande. Till följd av denna tydliga strategiförÀndring har vi funnit det intressant att titta pÄ bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte Àr att, med utgÄngspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal nyckelfaktorer pÄverkat sÄvÀl förutsÀttningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

Empowerment har speciellt inom vÄrdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstÀmmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillÀmpar begreppet empowerment i sitt arbete med att fÄ ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsÀttningar pÄ arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade pÄ varsin enhet inom en privat organisation. DÀrefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar pÄ att man i första hand ser empowerment som nÄgot pÄ individnivÄ dÀr begrepp som brukarinflytande, sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, egenmakt, stÀrkande och bemyndigande Àr nyckelord.

Det rÄder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmÀrkta förestÀllningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. PÄ uppdrag frÄn regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vÀgledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och fÄ in ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Syftet med denna studie Àr att undersöka chefer och handlÀggares syn pÄ jÀmstÀlldhet utifrÄn Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlÀgga vÀrderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lÀrande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handlÀggare frÄn olika Arbetsförmedlingskontor i SkÄne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen Àr förÀndringsbenÀgen och att det Àr viktigt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor.