Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gÄtt ett program inom gymnasiesÀrskolan fÄr för vÀgledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier..

Problem: DÄ konfektyrmarknaden Àr vÀlutbredd krÀvs det att företag inom den branschen noga övervÀger hur de vill etablera sin produkt pÄ en ny marknad och hur de ska gÄ tillvÀga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvÀgagÄngssÀtt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrÄn utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur företaget Manner har gÄtt tillvÀga med sin etablering i Sverige med hjÀlp av erfarenheter frÄn etableringen pÄ hemmamarknaden och distributörens erfarenhet pÄ den svenska marknaden. Metod: Studien Àr uppbyggd med tvÄ huvudrubriker som Àr etablering och internationalisering. Data som har anvÀnts Àr primÀrdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes bÄde i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

Examensarbete, Enterprising and Business Development, Ekonomihögskolan vid LinnĂšuniversitetet, företagsekonomi, 2EB00E, VT 2012Författare: Martin Åkesson och Malin LindqvistHandledare: Lena OlaisonTitel: Etablering av möbelföretag i Sverige: En studie om anpassning och standardiseringBakgrund: Minskade barriĂ€rer mellan grĂ€nser medför att det blir allt lĂ€ttare för företag att förflytta sin verksamhet till andra lĂ€nder genom etablering. EfterfrĂ„gan frĂ„n befintliga kunder och potentiella kunder gör att verksamheten ser möjligheter i att utmana konkurrenter pĂ„ en ny marknad. En marknad som utvecklats pĂ„ grund av minskade barriĂ€rer i och med EU, Ă€r den svenska marknaden. Möbelbranschen i Sverige utmĂ€rks av ett fĂ„tal stora aktörer som historiskt innehar majoriteten av marknadsandelarna. Men dessa marknadsandelar har blivit mindre med Ă„ren och ger plats för nya aktörer pĂ„ marknaden.

Uppsatsen behandlar lÄgprisbutikers etablering pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger pÄ dessa butikers intrÀdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering Àr knutet till en mÀngd olika faktorer och för att fÄ en tydlig bild av den rÄdande situationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden Àr pÄ vÀg har Àven en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har lÀnge karaktÀriserats av internationellt sett höga priser och ett fÄtal stora aktörer. Situationen hÄller dock pÄ att förÀndras i och med lÄgprisbutikernas intrÀde.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur en etablering i Tyskland kan gÄ till och undersöka vilka problem som kan uppstÄ. Vidare Àr syftet att ta fram en lathund som ska hjÀlpa företag med planeringen av sin etableringsprocess. Metod: Uppsatsen har anvÀnt en fallstudie över etableringsprocessen mellan Tyskland och Sverige. PrimÀrdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter kunniga om etableringsprocessen. Den teoretiska referensramen bestÄr av internationaliseringsprocessen, etableringshinder och kulturella skillnader. Ramen har anvÀnts för att kunna analysera uppsatsens empiri och dra slutsatser. Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att Tyskland erbjuder en marknad med stor potential och det kan konstateras tvÄ sÀtt som Àr vanliga vid etablering i Tyskland.

Studiens resultat tyder pÄ att konstnÀren har bÀst förutsÀttningar till lyckad etablering genom nÀtverk och goda relationer med aktörer bÄde inom- och utanför branschen. Anledningen till detta Àr vikten av sjÀlvstÀndigt arbete, tillsammans med beroendeförhÄllandet till kunden, dÀr komplexiteten kring vad den konstnÀrliga produkten egentligen Àr, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsÀttningar för en transaktion. Av studiens resultat kan Àven tolkas att dessa nÀtverk till stor del synliggörs genom konststudier pÄ högre nivÄ, dÀr lÀrare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnÀren ej trivs i att inta rollen som entreprenör, dÄ detta tar fokus frÄn skapandeprocessen. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka attityder sistaÄrselever pÄ gymnasiet har till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden samt hur de ser pÄ olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilka attityder finns det bland sistaÄrselever pÄ gymnasiet till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna pÄ de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv sÀrbehandling och kvotering nÀr det gÀller anvÀndning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna pÄ metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning, vilken har gjorts pÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har anvÀnt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jÀmfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna Àr medvetna om att etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr ett problem och att eleverna tror att det finns sÀtt att motverka etnisk diskriminering pÄ.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en modell för att öka förstÄelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.DÄ begreppet kultur Àr brett har vi valt att avgrÀnsa studien till matkultur. Anledningen till detta Àr att Àmnet Àr aktuellt i Sverige dÄ regeringen Àmnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krÀvs förstÄelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att fÄ ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter gÄr till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Vi har valt att undersöka den pĂ„gĂ„ende generationsvĂ€xling som sker pĂ„ arbetsmarknaden, den Ă€ldre generationen börjar nu gĂ„ i pension och den yngre generationen börjar i allt högre grad röra sig in pĂ„ arbetsplatserna. Ämnet har lĂ€nge legat till grund för forskning och det har förutspĂ„tts att de stora pensionsavgĂ„ngarna skall leda till stor arbetskraftsbrist. Detta Ă€r inget som vi ser pĂ„ dagens arbetsmarknad utan det Ă€r istĂ€llet arbetslösheten bland unga som Ă€r det mest framtrĂ€dande. Forskning om det förmodade generationsskiftet har lĂ€nge vart aktuellt, men verkar nu börja nĂ€rma sig i och med att pensionsavgĂ„ngarna berĂ€knas tillta. Samtidigt som de yngre Ă„rskullarna börjar minska i antal.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna pÄ arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsÀttning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna pÄ arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsÀttning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rÀdsla för att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning. Okunskap om funktionsnedsÀttning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsÀttning i Boden, vilket minskar sjÀlvkÀnsla och motivation att söka arbete..

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.