Intresset kring mode Àr stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje Är. Det senaste Äret har dock varit tufft för mÄnga företag i branschen, bÄde nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. StorstÀderna i landet ökar mest bÄde befolkningsmÀssigt och handelsmÀssigt, pÄ bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar Àven att trenden gÄr mot att de mindre lokala butikerna blir fÀrre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning vÀrlden över.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsÀttningar som krÀvs för att etablera en butik frÄn en vÀrldsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod anvÀnts.

NÀr en verksamhet ska etableras pÄ en ny geografisk marknad sÄ uppstÄr en lokaliseringsproblematik och det Àr detta som Àr fokuseringen pÄ denna studie. Bakgrunden till studien Àr en verksamhet som Àr baserad i Arvika och som vill etablera sig pÄ en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och sÀljer fordonstvÀttar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tÄg), finns idag etablerad pÄ den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade pÄ den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra lÀnder inom Europa, nÀrmare bestÀmt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-lÀnderna.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad prÀglas av hÄrd konkurrens.En svÄrighet i branschen Àr att hitta bra lÀgen och rÀtt hyresgÀster. VarnÄgonstans fastighetsbolagens lokaler Àr placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det Àr viktigt attfastighetsbolagens och hyresgÀsterna strategier stÀmmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler mÄste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag Àr det viktigt med rÀtt hyresgÀster dÄ de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lÄng tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affÀrshus Arkaden. Zarahar varit ett krÀvande projekt dÄ de ansvariga för butiken lÀnge letatefter ett sÄ bra butikslÀge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur etableringen avbutiken Zara kommer att pÄverka affÀrshuset Arkaden och dessvarumÀrke, samt vad de övriga butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har anvÀnt oss av för att besvara vÄra frÄgor ÀrpÄstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteomrÄdena, nÀmligen kommunikation, positionering, varumÀrken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanstÀllt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjÀlp av teorin.VÄr studie visade att Zara haft en positiv inverkan pÄ ArkadensvarumÀrke.

Denna uppsats Àr en kvalitativ programteoretisk utvÀrderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i UmeÄ kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de stÀlls inför i sin yrkesroll. OmrÄdet arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste Ären har skett förÀndringar pÄ den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska mÀnniskor som tidigare stod lÄngt ifrÄn arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta stÀller i sin tur nya krav pÄ kommunala arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder, vilket i sin tur förÀndrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv mÀnniskosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stÀrka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsomrÄden för verksamheten.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Rehabilitering Àr en process som bland annat hjÀlper klienten att ÄtergÄ till arbete och Àven skapa en förÀndring i livet. ArbetssÀttet sker pÄ olika sÀtt i avsikt att klienterna ska kunna uppnÄ det som krÀvs för att kunna komma ut pÄ arbetsmarknaden. Undersökningens fokus Àr sjukskrivning, dÄ detta skapar ett hinder för mÀnniskan att komma ut pÄ arbetsmarknaden. I den hÀr studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sina klienter för att hjÀlpa dem att finna motivationen till att ÄtergÄ till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid pÄ rehabiliteringen pÄ Arbetslivsresurs. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvÀgledare och fem klienter.

MÀnniskans utslÀpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförÀndringar som orsakas av dessa utslÀpp. FörbrÀnning av fossila brÀnslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfÀren. AnvÀndningen av fossila brÀnslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutslÀppen och vÀgtrafiken svarar för nÀstan 30 procent. För att minska pÄ koldioxidutslÀppen Àr det dÀrför viktigt att minska bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter en skattevÀxling, en ökad koldioxidskatt pÄ bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha pÄ koldioxidutslÀppen och arbetsmarknaden och hur stor den sÄ kallade dubbelvinsten blir.

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumÀrkesstrategi. ?Employer Branding? Àr namnet pÄ denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtÀnkt varumÀrkesstrategi profilera företaget pÄ kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behÄlla den bÀsta kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebÀr och hur begreppet kan stÀllas i relation till existerande teorier.

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nÀtverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nÀra politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlÀmning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WÀngborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nÀtverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars frÀmsta tillgÄng Àr kunskap dÀrav benÀmningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nÀra ett nÀtverk sÄsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gÄ igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nÀtverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÄ tre intervjuer har genomförts och fungerat som primÀrdata. De intervjuade personerna Àr konsulter som alla Àr involverade i utlandsetableringen. SekundÀrdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen Àr huvudsakligen baserad pÄ Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör bÄde internationaliseringsprocesser och nÀtverksbaserade relationer. Empiri: Empirin bestÄr till största del av primÀrdata genom intervjuer med representanter frÄn bÄda kontoren.

Bakgrund: Idag Àr det inte enbart stora och internationellt etablerade företag som verkar globalt. Fler och fler smÄ och medelstora företag internationaliseras och Àr numera av stor betydelse för tillvÀxten i mÄnga lÀnder. Dessa företag har visat förmÄga att etablera sig internationellt, trots att tillgÄngen till framförallt finansiella resurser kan tyckas begrÀnsa deras internationaliseringsprocess. SnabbvÀxande företag finns inom alla sektorer, men givetvis finns en förhÄllandevis större andel tillvÀxtföretag i branscher och sektorer dÀr marknaden och efterfrÄgan vÀxer snabbt. Roxtec AB Àr ett snabbvÀxande industriföretag som vÀnder sig till industriella köpare inom tre stora sektorer, telekom, marin & offshore och industri.

Genom kontakt med studie och yrkesvÀgledare inom gymnasiesÀrskolan blev vi uppmÀrksammade pÄ att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesÀrskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nÀtverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nÀtverkets resurser kring utslussning av gymnasiesÀrskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nÀtverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhÀva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna anvÀndas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. UtifrÄn 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Samhall Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som syftar till att hjÀlpa individer med funktionshinder att komma ut pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Detta görs frÀmst genom utbildning och arbete. Samhall anvÀnder sig av en utvecklingsplan för att pÄ bÀsta sÀtt motivera och stÀrka individen för ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svÄrigheter med att motivera de anstÀllda att lÀmna organisationen och har dÀrför bett om en utvÀrdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan Àr effektiv nog för att motivera de anstÀllda och att ge förslag pÄ förbÀttringar utifrÄn teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.