Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvÀllspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvÀlls- respektive fackpress pÄverkar socialarbetare och allmÀnna uppfattningar om drogen och droganvÀndarna. Genom att anvÀnda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvÀndare. Studiens syfte Àr att jÀmföra diskurserna i facktidskrifter och kvÀllspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhÀlle och avvikelse.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlĂ€tta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgĂ„tt ifrĂ„n en initial utvĂ€rdering som gjorts vid ett tidigare tillfĂ€lle och utöver detta har Ă€ven frĂ„gor relevanta för en projektering stĂ€llts. För att kunna besvara frĂ„gorna har inom branschen vanligen anvĂ€nda metoder i största möjliga mĂ„n anvĂ€nts.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa anvĂ€nder för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna frĂ„n Östeuropa gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden?2. Vad Ă€r det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden Ă€r kvalitativ och baserat pĂ„ Ă„tta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenĂ„lder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

Den hÀr rapporten har undersökt hur den grekiska marknaden ser ut för ett företag som vill etablera sig och sin produkt pÄ nÀmnda marknad. Rapportens Investeringskalkyl visar att om den grekiska befolkningen vÀljer att byta ut sitt befintliga uppvÀrmningssystem som bestÄr av olja och ersÀtter den med luftvÀrmepumpen Thermia Atec sÄ kan de spara sÄ mycket som upp till ?2421.5 Ärligen. Med en engÄngskostnad för installation och maskin pÄ ?10 000  Àr investeringen rÀknad med en rÀntesats pÄ 20 % insparad pÄ cirka 10 Är.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en flerfallsstudie analysera och utvÀrdera faktorer som kan pÄverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgÄng vid en etablering och dÀrmed kan benÀmnas framgÄngsfaktorer.Problemformulering: Vilka faktorer Àr viktiga för en framgÄngsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland?Metod: Författarna har i uppsatsen anvÀnt sig av en deduktiv metod, dÀr de utgÄtt ifrÄn teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att pÄvisa möjliga framgÄngsfaktorer.Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt, företagets storlek, nÀtverk och kunskap haft tydligast pÄverkan pÄ de studerade svenska företagens internationalisering och framgÄng i Ryssland. Dessa framgÄngsfaktorer tycks Àven likna de faktorer som generellt framtrÀder i tidigare forskning. Dock framstÄr möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden.

Forskning pÄ vad som motiverar Generation Y Àr begrÀnsad dÄ generationen Àr relativt ny pÄ arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket förestÀllningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare stÄr inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

Segling Àr en stor sport i Sverige. Var sjÀtte svensk Àger en bÄt vilket innebÀr att det finns över en miljon fritidsbÄtar landet. 15000 personer arbetar inom bÄtbranschen. I Uppsala finns det tre stora bÄtklubbar samt flera mindre. Flera SM vinnare och VÀrldsmÀstare har genom Ären fostrats pÄ Ekolns vatten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett kundunderlag för etablering av en modebutik i en mellanstor svensk stad. Butiken som kommer vara vÄr utgÄngspunkt i den empiriska delen Àr modekedjan Monki. HuvudfrÄgan lyder ?Hur genomförs en marknadsundersökning inför etablering av en modebutik?? För att besvara denna har vi Àven tvÄ delfrÄgor ?Hur definieras en mÄlgrupp?? samt ?Vad ligger till grund för att lokalisera ett tillfredstÀllande butikslÀge??. För att kunna svara pÄ vÄra frÄgor har det genomförts fyra intervjuer med ett butiksbitrÀde frÄn fyra olika Monkibutiker belÀgna i Göteborg.

elour Àr ett svenskt modeföretag som produktutvecklar och sÀljer klÀder inom premiumsegmentet. VarumÀrket har funnits pÄ marknaden sedan 2005 och distribueras i hela vÀrlden. Företaget har tre egna flagshipstores som ligger i Göteborg, Amsterdam och Köpenhamn. De flesta svenska varumÀrken vÀljer att etablera sina första butiker i Stockholm, men Velour har Ànnu inte valt att öppna nÄgon butik i huvudstaden. Vi valde att se nÀrmare pÄ huruvida en nyetablering i Stockholm hade passat Velour.

NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

VÀrldsmarknaden för lÀkemedel vÀxer stadigt dÄ vÀrldens befolkning blir allt Àldre och allt fler mÀnniskor vÀrlden över har rÄd med lÀkemedel. Men företagen i branschen stÄr inför en rad utmaningar med bland annat ökad konkurrens, ökad prispress, samt minskande produktivitet inom FoU (forskning och utveckling). Allt fÀrre nya lÀkemedel nÄr marknadslansering samtidigt som FoU-kostnaden för varje nytt lÀkemedel ökar. Den kliniska fasen (dÄ lÀkemedlet testas pÄ mÀnniskor) utgör en stor del av kostnadsökningen. Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.