Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli Etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som Etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå.

Bakgrundochproblem:Under1980-­?taletavskaffadesränteregleringenochutlåningstaketiSverigevilketskapadegodaförutsättningarförbankernaattexpanderasinutlåning.Avregleringeninnebarenexplosionpåkreditmarknadenvilketkomattpåverkabankernamedenormakreditförluster.Attförståhurkreditbedömningenochbeslutsfattandetibankergårtillärviktig,dådessaintebaraharkonsekvenserförbankenutanävenförföretagen.Dåbankernaharencentralrollvidföretagsfinansieringärdetväsentligtattbankernaanvändersigavinformationochfaktorersomminskarosäkerhetervidkreditgivning.Problemetmedkreditbedömningärutmaningenattsamlainochtolkakorrektochrelevantinformationomföretaget.Syfte:Syftetmeduppsatsenärattundersökavilkeninformationbankernautgårifrånvidkreditbedömningsamtundersökavilkafaktorersomansesvaraavgörandeförkreditbeslutet.Metod:UppsatsenbyggerpåenkvalitativmetodundersökningochavgränsarsigtillfyrabankeriGöteborgsområdet.Studienärgenomfördutifrånettdeduktivtangreppssättmedinsamlingavteoretiskreferensramförst,följtavempiri.Resultatochslutsatser:Överlagsåutgårbankernaisinkreditbedömningavmotsvarandeinformationochfaktorerienlighetmeddetreferensramenförespråkar.DockförekommerdetskillnaderihurdessafaktorerställsiförhållandetillvarandraFörslagtillvidareforskning:Attstuderabankernashanteringavprissättningvidkreditgivningavföretag,samtundersökahuruvidaprissättningenståriparitetmedhurriskprofilenserut..

Den moderna resebranschen anammade relativt tidigt en högförädlingsstrategi där målet var att tillgodose den mångfald av olika slags resbehov som konsumenter uppvisade. Detta gjordes genom att erbjuda differentierade resor som betraktades som upplevelser snarare än standardiserade reserbjudanden.Samtidigt som det erbjöds sofistikerade restjänster, inriktade sig många aktörer istället på att attrahera kunder genom att erbjuda billigare standardiserade resor som förknippades med en trygghet för oerfarna resenärer. Det så kallade charterresandet var en stark bidragande faktor till resebranschens tillväxt i Sverige sedan 1960-talet, och flera av de researrangörer som valde att basera sitt utbud på denna typ av resor lyckades erövra en stor del av marknaden.De förändringar som den teknologiska utvecklingen sedan 2000-talets början har inneburit för resebranschen, har gjort att de Etablerade researrangörerna inte längre har samma möjligheter att påverka potentiella kunder. Andelen återkommande kunder är därför låg hos dessa aktörer. Uppsatsen avser därför att besvara frågeställningen: Vilka faktorer är viktiga för de Etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad på en mogen marknad?Den nämnda problemformuleringen besvaras genom att analysera och utvärdera sambandet mellan företagens marknadsstrategi och konsumenternas val av researrangör.

Syfte: Att analysera och utvärdera fyra utländska företag med inriktning på deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer, av fyra utländska företag som etablerat sig i Sverige.Urval: De fyra företag som ingår i undersökningen är Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och Züblin Scandinavia AB med motiveringen att de på olika sätt Etablerades i Sverige mellan åren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriområden som uppsatsen utgår från är etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanställning av intervjuer med en person med VD-ställning från vardera av de fyra utländska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har låginvolverande produkter och Etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och Züblin har båda höginvolverande produkter och Etablerade sig i Sverige via IPmodellen.

Allt sedan 1960-talet har det utvecklats så många systemutvecklingsmetoder att det kan vara svårt, som systemutvecklare, att välja rätt metod till det utvecklingsprojekt som ska genomföras. För att underlätta valet av systemutvecklingsmetod kan ett jämförelseramverk vara användbart. Detta för att lättare kunna sätta sig in i de utvecklingsmetoder som finns till hands att välja mellan.Denna rapport fokuserar på att jämföra systemutvecklingsmetoden eXtreme Programming med Structured Systems Analysis and Design Method (SSADM) och Rational Unified Process (RUP). Detta görs med hjälp av ett jämförelseramverk. Syftet är att erhålla en djupare kunskap om vad eXtreme Programming är för en typ av systemutvecklingsmetod och vad den har att erbjuda som de mer Etablerade metoderna, SSADM och RUP, inte kan erbjuda och vise versa.Resultatet av rapporten är ett jämförelseramverk som kan användas på ett strukturerat sätt för att erhålla information om systemutvecklingsmetoder.

Efter att ett debattinlägg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att ägnas åt Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lämpliga debattämnen när Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning är att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter på Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgång och vad detta innebär för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, värderingar, verktyg, historia, och väljarna.Studien präglas av ett perspektiv som fokuserar på hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptäckten av ett antagonistiskt förhållande mellan Sverigedemokraterna och de Etablerade politiska aktörerna.

Bakgrunden till denna studie grundade sig på hur få unga fotbollstalanger, som verkligen blev Etablerade fotbollsspelare inom elitfotbollen. Tidigare forskning berör olika faktorer som påverkar detta fenomen, men just spelarnas egna tal om sina möjligheter att bli etablerad elitfotbollsspelare saknades. Syftet med denna studie var att belysa vad som framträder då unga fotbollstalanger talar om sina möjligheter att utvecklas till Etablerade spelare inom elitfotbollen. I studien utgick vi från en socialkonstruktivistisk ansats och den genomfördes genom fokusgruppsintervjuer i två elitföreningar, en fokusgrupp per förening. Kvalitativ innehållsanalys användes sedan som analysmetod.

Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Syfte: Studiens syfte är att fastställa hur väl CFROI förklarar förändringar i marknadsvärdet för börsnoterade svenska företag. I syftet ingår även att avgöra huruvida värdebaserade värderingsmodeller har större förklaringsvärde än traditionella redovisningsbaserade mått samt att utreda om CFROI utgör ett alternativ till Etablerade jämförbara värderingsmått. Metod: Studien utförs med en hypotetiskdeduktiv kvantitativ ansats och baseras främst på data erhållen från sekundära källor. Metodologin i den kvantitativa studien är linjär regressionsanalys. Resultat: Resultaten visar att CFROI har ett marginellt högre förklaringsvärde än EVA? vad gäller svenska börsnoterade företags över-/underavkastning.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om Etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur Etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur Etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

En metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar Etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av Etablerade flerordigametaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur Etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.