Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trÀdgÄrd bör innehÄlla, bÄde vad gÀller vÀxtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda pÄ detta behövdes en djupare granskning av det mÀnskliga psykets reaktioner pÄ naturlika intryck, nÄgot som det lyckligtvis redan finns mÄnga studier om. Inom miljöpsykologin har det lÀnge forskats om hÀlsofrÀmjande effekter av naturlika utemiljöer, och mÄnga av dessa studier har Àven kunnat anvÀndas i för syftet att ta reda pÄ vad det egentligen Àr vi mÀnniskor finner naturlikt. SammanstÀllningen av fakta kring Àmnet naturlik trÀdgÄrd har lett till ett designförslag för en trÀdgÄrd dÀr detta tema passar vÀl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterÀra sammanstÀllningen anvÀnts bÄde som analysverktyg och i sjÀlva designprocessen. Den litterÀra granskningen sammanfattar relevant historik inom Àmnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag anvÀnder sig av olika planterings- principer för att fÄ fram den naturlika kÀnslan. Resultatet av litteraturstudien Àr en lista som faststÀllts i tabell 1 och bestÄr av sexton huvudpunkter och innehÄller bland annat flerskiktiga vÀxtmaterial, stÄndortsanpassat vÀxtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer Àr anvÀndbara inom bÄde den egna trÀdgÄrden sÄvÀl som i större offentliga miljöer. De kan anvÀndas oavsett storlek pÄ trÀdgÄrd samt utnyttjas för matproduktion.

Denna studie kartlÀgger vad personer i Sverige konsumerar till mellanmÄl, vilka preferenser och vanor de har samt undersökt hur olika demografiska attribut pÄverkar mellanmÄlskonsumtion, preferenser och beteenden. HuvudfrÄgorna Àr: Vad Àter svenska mellanmÄlskonsumenter till mellanmÄl och hur pÄverkas vanorna av demografiska attribut? NÀr konsumerar de sina mellanmÄl? Vilka preferenser kring mellanmÄl har de? Vilka vanor har de? Hur ser trenderna ut som rör mellanmÄl? Studien som genomfördes mellan den 16 och 30 juni 2004 bygger pÄ en enkÀtundersökning över Internet i vilken 343 svenska mellanmÄlskonsumenter i Äldrarna 16-45 tillfrÄgats. 193 personer svarade pÄ enkÀten varav hÀlften var kvinnor. I undersökningen framkom att det i likhet med tidigare studier Àr relativt fÄ som Àter de 2-3 rekommenderade mellanmÄlen om dagen.

MÄnga gÄnger missar vi det slutliga vÀrdet i de klÀder vi Àger. Kan vi inte sjÀlva tÀnka oss att anvÀnda dem lÀngre, slÀnger vi dem hellre Àn att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion Àr nyproduktion, vilket bidrar till ökade utslÀpp. KlimatförÀndringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val frÄn konsumenternas sida och en förÀndrad livsstil. HÄllbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömÀssigt-, ekonomiskt- och socialt hÄllbar.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.

UtifrÄn ett identifierat problem av produktutvecklingsföretaget Prodelox har de tagit fram ett examensarbete med syfte att utveckla ett koncept pÄ ett bord och stol. Bordet ska kunna fÀllas ut frÄn vÀggen och bakom ska det rymmas fyra stolar. I uppfÀllt lÀge ska bordet ha en extra funktion, den ska ha ett estetiskt vÀrde. Examensarbetet Àmnar ta fram olika idéer och lösningar pÄ bord och stolar för att sedan vÀlja ut ett koncept. Idén med ett bord pÄ vÀggen med stolar integrerade grundar sig i dagens samhÀlle.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tÀtare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gÀllande barns utomhuslek. SkolgÄrden som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir dÄ allt viktigare. Lekplatser och skolgÄrdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade pÄ traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer klÀder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrÄgan pÄ mer hÄllbara och miljömedvetna produkter ökar. Det Àr företagens uppgift att uppmÀrksamma konsumenten om de bÀttre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det Àr upp till dem att tydliggöra sin position pÄ marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion Àr ett begrepp som funnits i decennier, men som fÄtt fÀste de senaste Ären. Det Àr ett mode som kan bana vÀg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmÀrksamma fler mÀnniskor pÄ att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett svenskt företag som nÀrproducerar klÀder.

`Stort landskap pĂ„ liten yta` Ă€r ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i KĂ€vlinge. LĂ„ga former blev en givande lösning för att inte pĂ„verka kyrkogĂ„rdens hela samanhĂ„llna karaktĂ€r och för att inte skapa obalans i kyrkogĂ„rdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats Ă„t de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hĂ€mtat frĂ„n den japanska stentrĂ€dgĂ„rdana fick smĂ„ gravstenar bli till klippor och öar. Och istĂ€llet för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre omrĂ„den eller kvarter pĂ„ kyrkogĂ„rden och upplĂ„ts med gravrĂ€tt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering fĂ„r ske. Oftast kan tvĂ„ eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tĂ€nda ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogĂ„rdsvaktmĂ€stare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den hĂ€r behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hĂ„lla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Jag har i min undersökning inriktat mig pĂ„ konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera Ă€r tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk Ă€r valda dĂ„ dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem Ă€r gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berĂ€ttar om för tiden. PĂ„ detta sĂ€ttfĂ„r jag Ă€ven möjlighet att uppmĂ€rksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges sĂ„ mycket plats. Även om motiven har klara likheter och gĂ„r att seur ett genusperspektiv, dĂ„ de alla förestĂ€ller unga nakna kvinnor, Ă€r varkengenus eller motiven i sig nĂ„got jag fokuserar pĂ„ i min undersökning. Jag har velat se pĂ„ vilket sĂ€tt den konst jag har undersökt skiljer sig frĂ„nden konst konsthistorien berĂ€ttar om vid den hĂ€r tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av förestĂ€llande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden hĂ€r tiden fokuserat mycket pĂ„ abstrakta uttryckssĂ€tt, strĂ€nga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.

Idén till projektet grundar sig i brottsförebyggande design. Detta innebÀr att designern genom hela designprocessen försöker tÀnka brottsförebyggande och dÀrigenom förhoppningsvis förebygger brott. Den offentliga utomhusmiljön Àr idag ett problemomrÄde dÀr mÄnga kÀnner sig otrygga. För att kÀnna trygghet Àr det viktigt att fÄ en bra och korrekt uppfattning om sin omgivning. DÄlig belysning bidrar till att uppfattningen av omgivningen försÀmras och dÀrmed pÄverkas kÀnslan av trygghet.

Syftet för följande examensarbete var att undersöka möjligheterna att tillÀmpa en viss kallmurad stödmur i Sverige. Muren har fÄtt en stor spridning i Norge, och anvÀnds dÀr bÄde i vÀgmiljöer, stadsmiljöer och som stödmur för att ta upp landskapets varierande nivÄer. I Sverige existerar inte den hÀr typen av mur. Om muren har fÄtt sÄ stor anvÀndning i Norge, varför kan den dÄ inte byggas i Sverige? Muren byggs av större rÄhuggna och rektangulÀra granitblock som staplas pÄ varandra med hjÀlp av grÀvmaskin och genom blockens tyngd erhÄlls en stabil konstruktion.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Det hÀr examensarbetet pÄ 30 hp Àr utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehÄller rÄd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan anvÀndas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. UtgÄngspunkten har varit en förfrÄgan frÄn Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.

Bakgrunden till detta arbete Àr att jag uppmÀrksammat att torget i Ljungbyhed har ett behov av renovering. Detta eftersom det idag i princip endast bestÄr av en dÄligt asfalterad parkeringsyta och Àr inte ett nÀmnvÀrt tilltalande torg för övrigt att vistas pÄ. PÄ platsen och som inramning finns trÀd som med sin grönmassa och kvaliteter Àr vÀl vÀrda att behÄlla. DessvÀrre sÄ Àr de omgivna av asfalt Ànda in pÄ stammarna och med dagens kunskap vet man att trÀd i hÄrdgjorda miljöer pÄ sikt blir försvagade. En bedömning om trÀdens bevarandevÀrde mÄste till stÄnd samt bör man utreda hur en ombyggnation av torget bÀst bör utföras med hÀnsyn till eventuella kvarvarande trÀd. Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn ett helhetsperspektiv vad gÀller upplevelse, estetik och funktion för Ljungbyheds torg utarbeta en plan för vitalisering och utveckling av det trÀdbestÄnd som finns pÄ torget idag. UtifrÄn detta som kÀrnpunkt har viktiga frÄgor berörts och behandlats: * Vilken status har torget idag vad gÀller estetik, funktion och upplevelsevÀrden? * Vilka metoder finns för vitalisering av trÀd i stadsmiljö? * Vad kan man göra för att trÀden pÄ Ljungbyheds torg skall fÄ en bÀttre livsmiljö För att fÄ svar pÄ mina frÄgor genomförde jag: * Observationer över torgets anvÀndning och trÀdens status. * En litteraturstudie dÀr trÀdens betydelse och vÀrde undersökts, samt hur trÀdens tillvÀxt och vitalitet fungerar gentemot bra och mindre bra markförhÄllanden. StÄndortförbÀttrande ÄtgÀrder för trÀd i hÄrdgjorda ytor, sÄsom substratbyte med hjÀlp av vakuumschaktning Àr en annan undersökning jag gjort, liksom att undersöka hur man kan fÄ utökat rotutrymme trots att man mÄste belasta ytorna nÀra trÀden.

FotgĂ€ngare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock mĂ„nga fördelar att prioritera gĂ„ende: att gĂ„ Ă€r miljövĂ€nligt, ger motion och Ă€r ett transportsĂ€tt tillgĂ€ngligt för alla. MĂ„nga fotgĂ€ngare anses ofta vara ett bevis pĂ„ att en stad Ă€r attraktiv. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om det stĂ€mmer, samt att undersöka hur stadskĂ€rnan attraherar fotgĂ€ngare. Slutligen ska ett förslag för LuleĂ„ centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, VĂ€sterĂ„s och Karlstad. Om en stad Ă€r vĂ€l utformad vĂ€ljer fler mĂ€nniskor att uppehĂ„lla sig dĂ€r, inte bara för att de mĂ„ste utrĂ€tta nĂ„got Ă€rende utan Ă€ven för att de har lust till det.