Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Kvarndala gÄrd ligger i VÀstra Klagstorp strax söder om Malmö och Àr en fyrlÀngad gÄrd med anor frÄn slutet av 1600-talet. Idag Àgs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och anvÀnds som hembygdsgÄrd. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels pÄ grund av den lÄnga historiken, men ocksÄ pÄ grund av att byggnader och inredning har förÀndrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag Àr trÀdgÄrden ganska förfallen, men en hel del Àldre strukturer och element Àr fortfarande tydliga. DÄ funderingar kring att restaurera trÀdgÄrden vÀckts behövdes en noggrann dokumentation av gÄrdens och framförallt trÀdgÄrdens historia göras.

Det Àr viktigt som företag att kunna sÀnda sitt budskap till kunden, samt att förmedla sin affÀrsidé för att locka till köp. Det finns mÄnga produkter konsumenterna stÄr och vÀljer mellan, men begrÀnsas av sitt kapital sÄ produkterna mÄste vara unika för att lyckas slÄ sig fram pÄ marknaden. LÄgkonjunkturen bidrar till att konsumenterna blir mer medvetna om priserna, dÀrför behöver butikerna möta kunden med att sÀnka priset och dÀrmed marginalerna. I ett e-handelsföretag Àr det inte kÀnsligt i samma omfattning dÄ det inte Àr mÄnga löner som ska betalas ut till butikssÀljare.Den fysiska butiken har nu fÄtt en ny konkurrent nÀmligen nÀtbutiken som har blivit mycket populÀrt köpstÀlle pÄ kort tid. DÀr behövs inte lÀngre nÄgra avgrÀnsningar i öppettider, utan nÀtbutiken Àr öppen dygnet runt.Vi stÀllde oss frÄgorna ?Hur ska företaget Paula Myo agera utifrÄn ett internt respektive externt perspektiv för att pÄ ett effektivt sÀtt nÄ ut till potentiella kunder?? Hur pÄverkar den interna processen den externa? Vilka aspekter Àr viktiga för kunden vid nÀthandel?Vi valde att anvÀnda oss av en deduktiv ansats dÄ vi anser att det Àr en bra grund att börja med en teori och sedan bygga vidare pÄ den i empirin.

Denna rapport Àr en dokumentation i form av bilder, skisser och text över produktutvecklingsprocessen av en vandringsryggsÀck. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram en ny, alternativt vidareutvecklad, toppmodell i Lundhags ryggsÀckssortiment Trekking Backpacks, 50-90L. Fokus ligger pÄ att utveckla en ryggsÀck med ett ergonomiskt utformat bÀrsystem samt en genomtÀnkt och matchande sÀck. RyggsÀcken skall ha ett tilltalande utseende samt ett formsprÄk som bÀr samhörighet med LundhagskÀngan. Det avsedda anvÀndningsomrÄdet Àr framförallt vandring och turskidÄkning, dÀrför skall ryggsÀcken klara av att bÀra tungt samt erbjuda högsta bÀrkomfort.

Detta examensarbete har utförts för trÀgolvtillverkaren Tarketts rÀkning och syftet har varit att utvÀrdera en sÀrskild metod som fÀrgar trÀ. Metoden innebÀr att trÀ behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en fÀrgÀndring pÄstods erhÄllas. MÄlet har varit ge de nordiska trÀslagen björk och bok en mörkare fÀrg som liknar exotiska trÀdslag.För att utvÀrdera metoden genomfördes först en teoretisk utvÀrdering för att fÄ förstÄelse för vad som hÀnder i trÀet nÀr det utsÀtts för denna behandling och sedan en praktisk utvÀrdering enligt principen för flerfaktorförsök.Arbetet har resulterat i vetskapen om att trÀet verkligen fÄr en viss fÀrgÀndring genom att behandla det enligt den sÀrskilda metoden. Hur stor fÀrgförÀndring som erhÄlls beror frÀmst pÄ processens temperatur men Àven tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnÄdd fÀrg vid bestÀmda parametrar Àr konstant och den erhÄllna fÀrgen Àr dessutom bestÀndig.

Det Àr viktigt som företag att kunna sÀnda sitt budskap till kunden, samt att förmedla sin affÀrsidé för att locka till köp. Det finns mÄnga produkter konsumenterna stÄr och vÀljer mellan, men begrÀnsas av sitt kapital sÄ produkterna mÄste vara unika för att lyckas slÄ sig fram pÄ marknaden. LÄgkonjunkturen bidrar till att konsumenterna blir mer medvetna om priserna, dÀrför behöver butikerna möta kunden med att sÀnka priset och dÀrmed marginalerna. I ett e-handelsföretag Àr det inte kÀnsligt i samma omfattning dÄ det inte Àr mÄnga löner som ska betalas ut till butikssÀljare.Den fysiska butiken har nu fÄtt en ny konkurrent nÀmligen nÀtbutiken som har blivit mycket populÀrt köpstÀlle pÄ kort tid. DÀr behövs inte lÀngre nÄgra avgrÀnsningar i öppettider, utan nÀtbutiken Àr öppen dygnet runt.Vi stÀllde oss frÄgorna ?Hur ska företaget Paula Myo agera utifrÄn ett internt respektive externt perspektiv för att pÄ ett effektivt sÀtt nÄ ut till potentiella kunder?? Hur pÄverkar den interna processen den externa? Vilka aspekter Àr viktiga för kunden vid nÀthandel?Vi valde att anvÀnda oss av en deduktiv ansats dÄ vi anser att det Àr en bra grund att börja med en teori och sedan bygga vidare pÄ den i empirin.

NÀr man blir Àldre fÄr man svÄrare att röra sig och blir mer beroende av andras hjÀlp. Det Àr vanligt att man med Äldern blir mindre aktiv dÄ vardagliga sysslor blir svÄrare och mer anstrÀngande att genomföra. Detta leder ofta till att Àldre mÀnniskor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet Àr hÀlsofrÀmjande Àr allmÀnt kÀnt, genom aktivitet kan Àldres hÀlsa och vÀlbefinnande pÄverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt pÄ mÀnniskors hÀlsa. Faktorer som vÀder, tillgÀnglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör Àr mÄnga gÄnger avgörande för om Àldre personer gÄr ut eller inte.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen pÄ det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framvÀxt och belyses varför lÀroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlÀrare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jÀmföra detta med skolverkets lÀroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berÀttar lÀroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av lÀroplan och kursplaner, men Àven av Skolverkets egna dokumentation och utvÀrdering av arbetet med lÀroplaner och kursplaner frÄn 1991-2000.

Stambanan genom övre Norrland Àr den jÀrnvÀg som i dagslÀget skall tillgodose landets transportbehov via jÀrnvÀg genom Norrland. Den befintliga Stambanans kurviga och backiga profil medför att godstransporterna inte kan bedrivas lika effektivt som i andra delar av landet. DÄ stambanan dessutom Àr placerad i Norrlands inland innebÀr detta att den inte Àr strategiskt belÀgen med avseende pÄ gods- och persontransporter i och med att de flesta stora stÀderna i Sverige Àr kustlokaliserade. En ny jÀrnvÀg i form av Norrbotniabanan gÄr i rakare strÀckning Àn den gamla stambanan och Àr dessutom dimensionerad för högre hastigheter samt tyngre transporter.NÀr de offentliga resurserna inte rÀcker till för att genomföra alla tilltalande projekt uppstÄr en brist och de projekt som anses vara av störst vikt prioriteras. De slutsatser som kan dras av detta blir att mÄnga projekt som Àr nödvÀndiga, Norrbotniabanan i detta fall, ur bÄde ett lokalt och regionalt perspektiv inte förverkligas inom en önskvÀrd framtid.Syftet med denna rapport Àr att lÀmna ett förslag till en lÀmplig ansvarsfördelning med medföljande organisationsstruktur för framtagandet av jÀrnvÀgsplaner, vilket Àr en del i jÀrnvÀgsprocessen.

Det Àr viktigt som företag att kunna sÀnda sitt budskap till kunden, samt att förmedla sin affÀrsidé för att locka till köp. Det finns mÄnga produkter konsumenterna stÄr och vÀljer mellan, men begrÀnsas av sitt kapital sÄ produkterna mÄste vara unika för att lyckas slÄ sig fram pÄ marknaden. LÄgkonjunkturen bidrar till att konsumenterna blir mer medvetna om priserna, dÀrför behöver butikerna möta kunden med att sÀnka priset och dÀrmed marginalerna. I ett e-handelsföretag Àr det inte kÀnsligt i samma omfattning dÄ det inte Àr mÄnga löner som ska betalas ut till butikssÀljare.Den fysiska butiken har nu fÄtt en ny konkurrent nÀmligen nÀtbutiken som har blivit mycket populÀrt köpstÀlle pÄ kort tid. DÀr behövs inte lÀngre nÄgra avgrÀnsningar i öppettider, utan nÀtbutiken Àr öppen dygnet runt.Vi stÀllde oss frÄgorna ?Hur ska företaget Paula Myo agera utifrÄn ett internt respektive externt perspektiv för att pÄ ett effektivt sÀtt nÄ ut till potentiella kunder?? Hur pÄverkar den interna processen den externa? Vilka aspekter Àr viktiga för kunden vid nÀthandel?Vi valde att anvÀnda oss av en deduktiv ansats dÄ vi anser att det Àr en bra grund att börja med en teori och sedan bygga vidare pÄ den i empirin.

Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 högskolepoÀng som utförts hos uppdragsgivaren Permobil Design AB. Arbetet Àr en avslutning pÄ ingenjörsutbildningen Industriell Design 120 poÀng vid LuleÄ tekniska universitet. Arbetet har bedrivits individuellt med mÄl att ta fram ett helt nytt koncept för Permobil att jobba vidare med. Projektet har utförts pÄ uppdrag av Permobil Design AB, TimrÄ. Företaget Àr ledande inom tillverkning och utveckling av eldrivna rullstolar och de flesta förknippar idag Permobil som en benÀmning pÄ en elrullstol och inte ett mÀrke.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lÀttillgÀnglig Àven för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall pÄ de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fÀltet kom jag till en större medvetenhet bÄde om min egen ambition som tonsÀttare och om vilka parametrar i musiken som kan sÀgas avgöra om musiken fÄr plats inom allmÀnna, eller om man sÄ vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter nÄgra konstmusikaliska ut- och Äterblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa förestÀllningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, sÀrskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kÀnnetecknar sÄdan musik som kan omfattas av en bred publik.

Alléer har sedan lÀnge varit ett ofta förekommande element lÀngs med vÀgarna i SkÄne och ger ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden. De har med tiden och samhÀllets utveckling dock blivit fÀrre. Deras status kan i mÄnga fall vara dÄlig pÄ grund av Älder, sjukdomar, stressiga miljöer och utbyggnad av vÀgnÀtet. Detta i sin tur kan göra trÀden försvagade och riskabla för trafikanter. Trots den dÄliga statusen de kan ha Àr trÀden mycket vÀrdefulla ur flera synvinklar.

IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade Är 2001 ? 2002 i projektet ?Klimat.nu ? Den stora miljöutmaningen?, ett webbaserat verktyg för att upplysa och vÀgleda individen i klimatfrÄgan. Verktygets syfte Àr att kvantifiera fossila koldioxidutslÀpp som en konsekvens av individens energikonsumtion; hushÄllsel, drivmedel m.m. Syftet Àr Àven att individen ges rÄd om hur man minskar CO2-utslÀpp genom att förÀndra sitt leverne. IVL Svenska Miljöinstitutet vill utöka berÀkningsverktygets innehÄll till att Àven omfatta konsumentvaror.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter Àr de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid dÄ globalisering och kulturella förhÄllanden skapar en konkurrens mellan stÀderna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strÀvan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer fÄr allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar pÄ stadskÀrnans förnyelse.