Second hand
en studie om hur Second hand shopping kan bli ett alternativ till First hand shopping, för en framtida hållbar miljö
Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar. Att konsumera hållbart, en vara eller en tjänst, innebär att visa hänsyn till köpets konsekvenser. Vi befinner oss idag i något många forskare och författare benämner upplevelsesamhället. Upplevelser är till skillnad från varor och tjänster, fokuserade på individens egna upplevda situationer. En helhetsupplevelse bör enligt Mossberg (2003) samt Pine och Gilmore (1999), vara underhållande, utbildande, estetiskt givande och självförverkligande. Sett till Maslows behovstrappa (Maslow, 1970), är vårt behov av kläder både primärt och sekundärt. I femte och sista steget på behovstrappan finner vi självförverkligande, vilket innebär att kläder även ger uttryck i vår självbild och livsstil. Vid upplevelsekonsumtion aktiveras en rad associationer såsom: fantasier, känslor och dagdrömmar, vilka enligt Mossberg (2003), medverkar till att individen upplever att han eller hon erhåller en emotionell belöning när denne handlar kläder. Uppsatsens syfte är att undersöka människors inställning till att börja handla mer kläder på Second hand till fördel för miljön samt undersöka vad som skulle behöva förändras för att Second hand shopping skulle kunna bli ett naturligt alternativ till First hand shopping. Resultatet som studierna visar är att Second handkommersen bör populariseras genom att göra Second hand mer tillgängligt för konsumenter samt addera de attribut som individen söker uppleva för att stilla sina behov när denne idag handlar kläder. Genom att förslagsvis placera en Second handbutik i ett attraktivt butiksläge, med en hel, ren och trendig butikslokal, med ett helt, rent och välsorterat sortiment, skulle respondenterna enligt studierna i uppsatsen samt befintliga teorier, acceptera att handla mycket mer kläder på Second hand. Vi har inte något emot att köpa ett använt plagg, men vi tycker att det tar emot att handla plagget i en smutsig, rörig och mörk butikslokal som tar mycket av vår dyrbara tid att ens finna (Se delstudie 2 och 3). Oavsett om detta är verklighet eller inte så är det enligt Normann (2000), konsumentens verklighet, vilken är den som är av vikt i detta resonemang. ?Anpassa inte individen efter Second hand, anpassa Second hand efter individen? -My Ernevi, 2010