Denna uppsats undersöker hur trumsoundet förändrades inom produktionen avpop- och rockmusik från 60-tal till 80-tal och sambandet med förändringar iinspelningsteknik. Uppsatsen syftar även till att tydliggöra hur dagens diskurs omsound har växt fram och hur sound har blivit ett estetiskt verktyg och enkonsumtionsvara. Metoden som har använts är lyssningsbaserad analys ochjämförelser av inspelningar från respektive decennium, samt att resonemang ochresultat i uppsatsen har återknutits till tidigare forskning om sound. Resultatet avanalysen visar att inspelningstekniken har haft en avgörande betydelse för hurtrumsoundet inom berörda populärmusikaliska genreområden har förändrats och dessmöjligheter och förutsättningar satte soundskapande fokus på rummet under 60-talet,instrumentet under 70-talet och effekterna under 80-talet. Undersökningen har visatatt sound på 60-talet relaterades till helhet, plats och person och senare till tekniskbearbetning av enskilda element i ljudbilden.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Studien tog sin början genom ett uppdrag från festivalledningen för Piteå Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmärksamma brister i festivalområdets områdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet områdesdesign var oklart och att innebörden växlade beroende på vem jag frågade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet områdesdesign. Vid gatufestivaler används stadens centrum som arena. Detta innebär att funktioner och användningsområden, till exempel scener och toaletter, måste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

I denna studie undersöks hur sångelever upplever att deras sångideal och sångpedagog påverkar utvecklingen av deras personliga uttryck. Studien genomfördes med hjälp av 8 kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever som går ett estetiskt program på gymnasieskolan med inriktning musik, från årskurs två och tre.Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna finner att relationen till sångpedagogen har en betydande inverkan på hur de kan utvecklas när det gäller både personligt uttryck men även sångutveckling i stort. Sångeleverna behöver en trygg relation med sin sångpedagog för att kunna våga uttrycka sig i sin sång. Det har visat sig att en inre motivation har skapats hos sångeleverna genom uppmuntran från sångpedagogen och sångpedagogens roll som förebild. Sångeleverna ser sin sångpedagog som en förebild som de kan hämta inspiration och tekniska färdigheter från.

Att skapa animerad film är något som kan kräva mycket tid och arbete. Mer stiliserade visuella stilar kan inte bara vara estetiskt tilltalande utan även skapa mer tidseffektiva arbetsprocesser. Den här studien utforskar hur användandet av cel-shading tillsammans med ett stiliserat utseende påverkar en animeringsproduktion och dess effektivitet. Detta gjordes genom att skapa en kortfilm producerad med detta effektiva arbetssätt. Resultatet visade på att ett stiliserat utseende har möjlighet att förenkla både modellering, texturering och animering.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

I detta vetenskapliga och konstnärliga C-arbete har vi genomfört två kvalitativa studier för att undersöka vad begreppet personlig stil innebär. Först en observationsstudie av personlig stil på gatorna i Buenos Aires, sedan nio djupintervjuer med personer inom modebranschen i Sverige och Argentina. Utifrån detta fann vi en rad kriterier som tillsammans kännetecknar "personlig stil". Viktiga kriterier för att definiera personlig stil är att en person på ett estetiskt tilltalande och laborerande sätt lyckats kombinera kläder och identitetsbärande detaljer i sin outfit på ett sätt som är säreget och speglar personens smak. Personlig stil handlar därför om att oberoende av trender sätta sin egen smak i första hand, därför är självsäkerhet och självkännedom viktiga kvaliteter hos en person med personlig stil.

Frågan om man med dataspelsinfluerad konceptgrafik kan presentera en storytelling-vandring vilken attraherar en ungdomlig målgrupp har undersökts i detta arbete. Arbetet har utförts i samarbete med Skara kommun, vilka är intresserade av att locka fler ungdomar till pilgrimslederna runtom i Skaraborg. Impressionistiskt inspirerade och ämnade att vara estetiskt tilltalande konceptbilder har skapats och använts i undersökningen vilken bestod av både en kvantitativ respektive kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen gav respons kring hur bilderna och konceptet uppfattades samt vilken inställning målgruppen hade till ett sådant. Den kvalitativa undersökningen gynnade tänkvärda infallsvinklar kring konceptet samt respons kring vad som, för målgruppen, skulle vara av intresse att ha med.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Den här uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger väljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka estetiska uttrycksformer som är mer eller mindre framträdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet där barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, från tre förskolor, för att ta reda på vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett på estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.