Sökresultat:
815 Uppsatser om Estetiskt lärande - Sida 10 av 55
 Dans i grundskolans tidigaste Är :  Dans i skolan pÄ kommunala skolor respektive friskolor
Examensarbete lÀrarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lÀrande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].
Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
En pensel i handen eller en palett för meningsskapande? : En kvalitativ studie av Ateljéristans yrkesutövning i förskolans verksamhet
Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollÀrarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, Àr ateljéristan en konstnÀrligt utbildad person, som specialiserat sig pÄ barns bildskapande. Detta innebÀr dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.
Inte bara ?fint och fult?
Inspirationen till föreliggande studie vÀcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frÄgor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lÀrare anvÀnder vÀrderingsbegrepp. Vid nÀrmare undersökning av kursplanen för Àmnet slöjd stÄr det att eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla förmÄgan att ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremÄls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebÀr det? Hur arbetar slöjdlÀrare mot de mÄlen?Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare undervisar elever för att ge dem förutsÀttningar att analysera och vÀrdera resultat och analysera slöjdföremÄls estetiska uttryck.
Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker
Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.
teaterlÀrare
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska
lÀroprocesser och schemalÀggning.
Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i
skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med
gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel
dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en
traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de
teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men
Ă€ven andra faktorer spelar in..
Animating for a game environment
Att jobba pÄ ett spelutvecklingsföretag innebÀr ett annat sÀtt att tÀnka pÄ som animatör. Man har ingen historia att berÀtta genom sina animationer pÄ samma sÀtt som man har nÀr man animerar för en film. HistorieberÀttande kan saknas samtidigt som det kan vara lÀttande att slippa tÀnka pÄ det. Genom att fÄ ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fÄtt större insikt om hur det Àr att arbeta som animatör pÄ ett spelföretag. BegrÀnsningar Àr det frÀmsta man mÄste tÀnka pÄ.
Estetik som kunskapande : -en intervjustudie pĂ„ förskolan Ăpplet
Att förmedla information till spelare som skall hjÀlpa dem att förstÄ syftet med en spelscen Àr vad detta arbete handlar om. Detta Àr ett arbete som gÄtt ut pÄ att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrÄn filmbranschen och Mise-en-scÚne kan anvÀndas för att fÄnga ÄskÄdares uppmÀrksamhet. I undersökningen sÄ har tre 3d-miljöer skapats som Àr uppbyggda utifrÄn dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt Àventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts dÀr respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frÄgor pÄ vad de har fÄtt ut för information av de tre scenerna..
?LÀrare gillar alltid gammal musik mer? : En undersökning av undervisningens pÄverkan pÄ elevernas musikpreferenser pÄ ett estetgymnasium
I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..
SmÄskaligt storskaligt : Anodiseringens roll för en smyckesmed och en industri
Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik pÄ frammarsch som stÀndigt bryter nya banor sÄvÀl inom industrin som hos den smÄskaliga utövaren. I den hÀr uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhÄller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det Àr en jÀmförelse utifrÄn en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering Àr en ytbehandlingsteknik som förstÀrker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen Àr av kvalitativ natur dÀr material hÀmtats in för tolkning.
Förskolan: Ekologisk mat och lÀrande : En undersökning av tvÄ svenska förskolor om hur ekologisk mat pÄverkar barn i förskolan ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv.
Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.