Sök:

Sökresultat:

1235 Uppsatser om Estetiska värden - Sida 44 av 83

Studie av studio : jÀmförelse mellan tvÄ universitet och deras lÀrosÀtt

Min hypotes har varit att det som landskapsarkitektstudenterna pÄ Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna (SLU/Ultuna) lÀr sig Àr inriktat pÄ att lösa de funktionella och vetenskapliga aspekterna snarare Àn de estetiska vid gestaltning. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka hur förhÄllandet mellan gestaltning och vetenskap stÄr sig mellan SLU/Ultuna och ?Austin E. Knowlton School of Architecture? (KSA), genom jÀmförelse av utbildningens uppbyggnad, fakta och kurser vid de bÄda universiteten. Resultatet visar bÄde skillnader och likheter mellan utbildningen pÄ de valda universiteten, vilket ÄskÄdliggörs genom tabeller, diagram, kursbeskrivningar och projekt.

Den inre bilden av estetiska uttrycksformer : En kvalitativ studie om förskollÀrares uppfattning av lÀroplanens mÄl gÀllande estetik pÄ förskolan

The aim of the study is to find out what pre-school teachers perceived of the curriculum, regarding esthetic subjects. The study is built on the teachers thoughts and ideas about the esthetic work, and how it is supposed to help all children develop. How the teachers has interpreted the curriculum points on how they have chosen to work with the esthetic subjects. The study is based on interviews with six teachers, from two pre-schools. The material from the interviews has then been analyzed with theories and earlier research.The result shows that the teachers think that the esthetic expressions are a language, and that the pre-school is supposed to give the children the opportunity to experience different types, for example dance, music, drama and art.

Att frÀmja nattsömnen hos personer med psykossjukdom : - Ur ett psykiatriskt omvÄrdnadsperspektiv

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Musikintegrering och sprÄkinlÀrning : Kan elevers sprÄkinlÀrning gynnas av musikintegrering?

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

Frukttr?d vid varje stuga. Om frukttr?dsf?rmedlingen i G?teborgs och Bohus l?n ?ren 1896 ? 1925

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Ensemble som gruppsituation

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Inspiration och lust till skapande

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

Vem drar mest nytta av en internetadministrerad kognitiv beteendeterapi mot uto?vande av va?ld i na?ra relationer? : Moderatorer i en randomiserad kontrollerad studie

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Fördjupning inom karaktÀrsanimation : Realistisk animation ?Rytmisk sportgymnastik?

Uppsatsen Àr en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mÄl som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. DÀrefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förÀdla rörelsen med hjÀlp av nÄgra av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingÄtt i framstÀllandet av min animation och klarlÀgger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten Àr att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har anvÀnts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjÀlp av tekniskt lÄg kvalitativ referensmaterial..

ESTETISK VÄGPLANERING : Prestanda hos A*PS och Theta*

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, dÀr miljötyper Àr ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. BÄda teknikerna Àr varianter av A*-algoritmen och anvÀnds för att Ästadkomma estetisk vÀgplanering. VÀgplanering innebÀr att finna en kortaste vÀg frÄn en punkt A till en punkt B i en graf. En populÀr grafrepresentation i spel Àr rutnÀt med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnÀt Àr att algoritmerna tenderar att planera sina vÀgar lÀngst med kanterna och dÀrav resultera i sicksackformade vÀgar.

Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med diagnosen hiv/aids

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

??R DU NYFIKEN P? ATT STUDERA VIDARE??

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Omva?rdnadspersonalens insta?llningar till och kunskap om komplementa?r alternativ medicin : En litteraturstudie

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

VILKEN STRANDVEGETATION BIDRAR TILL DET ORGANISKA MATERIALET I KUSTN?RA SEDIMENT? Kols?nkor/k?llor, nedbrytbarhet och eDNA sp?rning

Coastal sediments are important carbon sinks, storing organic matter and thereby helping to reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere. However, they can also act as carbon sources if the deposited organic matter decomposes rapidly, contributing to increased greenhouse gas emissions and global warming. Rapid decomposition partly depends on the degradability of the material itself. In this literature review, I examine which coastal plant species dominate different locations along the Swedish coast, based on coverage data from the ClimScape project (www.climscape.se). For the most dominant species, I investigated the type of organic matter they may contribute to the sediments and based on those results I qualitatively assessed which sites that may function as carbon sinks or sources.

ARKITEKTUR I GYMNASIESKOLAN : sÄ behandlar lÀrare Àmnet i elevuppgifter

Uppsatsen behandlar Àmnet arkitektur pÄ gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjÀlp av etnografisk metod undersöks hur lÀrare förhÄller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhÀllsbyggande och miljö/arkitektur, respektive pÄ Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. AvgÄngselever vÄren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började pÄ gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir dÀrmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturÀmnet.Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lÀrarna om Àmnet och pÄ sÄ sÀtt diskutera och nÀrma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar pÄ att lÀrarna arbetat varierat och med stor anvÀndning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med Àmnesintegrering dÀr det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturÀmnet..

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->