Syftet med mitt examensarbete var att utvärdera det eget sammanställda teknikmaterialet ?Gitarrteknik? med hjälp av en grupp elever och lärare. Materialet bestod i huvudsak av blandade tekniska övningar samt till viss del även egenkomponerade övningar. Syftet med studien var också att få ta del av gitarrlärare och -elevers inställning och erfarenhet av teknikövning. I denna grupp fanns fyra olika stadier representerade: kommunala musikskolan, estetiska programmet med inriktning musik, folkhögskola och musikhögskola.

År 2001 upptäcktes askskottsjukan i Sverige för första gången efter att den härjat i Polen och Litauen sedan mitten på 1990-talet. Syftet med det här examensarbetet är att, med utgångspunkt utifrån att asken, Fraxinus, kan vara hotad på grund av askskottsjukan, hitta ersättande träd för utemiljöer, med fokus på biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi är fortfarande okänd, vilket gör att man inte med säkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger är döda skott, vissnande blad och kräftsår på stammen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man som musiklärare kan arbeta och agera för att stärka enskilda elevers lärande och självförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrån detta syfte formulerades följande forskningsfrågor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att främja lärandet och stärka elevers självförtroende och på vilket sätt kan bedömning vara till hjälp för elevens fortsatta lärande samt hur påverkar musikämnets konstnärliga och vetenskapliga karaktärsdrag lärandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lärare som är eller har varit musiklärare på det estetiska programmet på gymnasiet. Resultatet visar på många olika faktorer som påverkar enskilda elevers lärande och självförtroende, bl.a. lärarens syn på bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

AbstractKonstenshus.nu är en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag återfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln på Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som ställs på ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet på ett bättre sätt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten.Det har kandidatarbetet är resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs på kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsväven, igenom att utifrån ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck..

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

I denna undersökning har jag försökt ta reda på (1) om det är någon skillnad i lärares och elevers syn på varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan känna att de måste bortförklara sig inför sin lärare och (3) vilken som är den vanligaste bortförklaringen på instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sånglärare på två olika kommunala musikskolor, en i södra och en i västra Sverige, och nio elever som går sitt sista år på estetiska programmet på en skola i västra Sverige, har deltagit i undersökningen. Enkäterna innehåller samma frågeställningar både för lärare och elever men skiljer sig från varandra på så vis att de är anpassade efter målgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist är den bortförklaring som både lärare och elever använder frekvent på instrumentallektionen. Svaren på de båda andra grundfrågorna är i stort sett samstämmiga mellan lärare och elever med enbart vissa avvikelser i fråga om prioritering av anledningar..