Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssätt för att kunna arbeta med värdegrundsfrågor. Vi ville också pröva bildens möjligheter som igångsättare av samtal om värdegrundsfrågor, både elevers egna bilder och mediabilder. Vår kvalitativa studie bygger på ett praktiskt undervisningsförsök där vi själva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har använt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har också valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt läromedel inom gjutning i skolämnet bild och form samt att undersöka hur lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare såg på det skapade läromedlet och blogg som läromedel. De frågeställningar som studien utgick ifrån var ?hur kan en blogg som läromedel i gjutning utformas?? och ?vad tycker lärarstudenter och nyexaminerade lärare i bildämnet om det färdiga läromedlet??. För att besvara dessa frågor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett läromedel i skolan. Temat på detta läromedel var gjutning, där två gjutningstekniker presenterades; tvådelad gipsform och alginatform.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

Detta examensarbete är en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i ämnet Dansteknik 1. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare som undervisar i detta ämne på estetiska gymnasiet och gymnasieelever som går inriktning dans och har Dansteknik på schemat. Studien innefattar även observationer som gjorts på danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Det som lyfts fram är betydelsen av en bra dialog mellan lärare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssätt.

The discussion on whether the aesthetics or the pedagogy of children´s literature is the most important trait of the genre has been going on for quite some time. As children´s literature rose from a will to educate it is argued that pedagogy is forever imbued in the literature that addresses the child as its main reader. Literary scholars voices concern that the discussions about aesthetic expressions are being shunned in favor of that of educational values but does one exclude the other?In this essay I focus on two of Swedens most prominent authors of children´s literature, Lennart Hellsing and Ulf Stark. They are both part of the aesthetics/pedagogy debate, in their fictional works for children as well as with articles and essays on the subject.

Detta arbete undersöker hur homosexuella killar skildras i ungdomslitteraturen. Syftet problematiserar dikotomin maskulint/feminint och män/kvinnor. Målet är att införa ett icke heteronormativt perspektiv i ungdomslitteraturforskningen kring genus och queer. Detta görs utifrån teorier av Judith Butler, Tiina Rosenberg och R. W.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om svensklärares attityder och förhållningssätt till hur skönlitteratur används i undervisningen och om det görs några tolkningar av de lästa verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. Området som undersöks är i vilken utsträckning lärarna låter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterära texterna som de möter och om det är läsarens egen upplevelse och den estetiska känsligheten som eftersträvas i klassrummet eller om skönlitterära verk har andra värden som känns viktigare för yrkesverksamma lärare.Vad som också utreds är om lärarna på något sätt är influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har påverkat skolvärlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och främst en bild av sex svensklärares inställningar och attityder gentemot användningen av skönlitteratur på gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk känslighet vad det gäller tillägnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt läromedel ger av hur läsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Vad innebär stadens woodlandplanteringar för de människor som varje dag passerar förbi? Vari består dess estetiska tilltal? Den här uppsatsen försöker besvara dessa frågor, och skapa en bild av vad det innebär att planera in denna typ av plantering i våra stadsmiljöer. Som ett typexempel utgår uppsatsen från woodlandplanteringen vid Slottsgatan i Malmö. Med utgångspunkt i miljöpsykologisk litteratur undersöks naturupplevelsen, huruvida denna är viktig för oss som människor, och på vilka sätt. Detta kopplas sedan till upplevelsen av woodlandplanteringar.

Swedish students' knowledge of both mathematics and reading comprehension has deteriorated in recent years. Scientists are discussing whether there is a connection between these areas and that the pupils deteriorating math skills may have something to do with their increasingly lower results in terms of reading comprehension. To investigate this possible connection, I conducted a survey among students in ninth grade and have come to the conclusion that the scientists are right: this connection absolutely exist. Students who received a high score on tasks designed to test students' mathematical problem-solving skills, also received high results on the reading comprehension test. And students who received a poor performance on the problem-solving tasks, were also low performers in the reading comprehension test.

Arbetets syfte är att undersöka hur takträdgårdar kan fungera och gestaltas vid äldreboenden. Framställningen tar särskilt fasta på kunskap om utevistelsens positiva hälsoeffekter i relation till äldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om takträdgårdar som utemiljö för de äldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vård- och omsorgsboende i Stockholm. Grönområden i anslutning till bostaden ökar tillgängligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar på takträdgårdar kan utnyttja byggda konstruktioner och på lång sikt ge sociala, miljömässiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolämne. Bakgrunden behandlar olika aspekter på kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser såväl kunskapssyn och skola generellt som estetiska ämnen i allmänhet och dans i synnerhet. Vad som står om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild.