PÄ senare Är har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att anvÀndares kÀnslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredstÀllelsen och anvÀndarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom omrÄdet och flertalet teorier om anvÀndares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgÄngspunkt de teorier som siktar pÄ att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ anvÀndarstudie har genomförts med mÄlet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förÀndras genom införandet av animationer i ett grÀnssnitt. Resultaten visar pÄ att toningsanimationer i övergÄngar i ett interaktivt system kan leda till ett lÄngsammare och mjukare intryck av systemet men Àven att lÄngsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvÄrdnadsarbetet. Ytterligare frÄgestÀllning som författarna ville fÄ besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som anvÀndes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda pÄ informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta Ästadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

Med utgÄngspunkt frÄn ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande vÀxtlista har jag i det hÀr arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska vÀrden under hela Äret. Syftet med arbetet Àr att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men Àven andra lÀsare att lÀra kÀnna sitt vÀxtmaterial för att kunna göra dynamiska vÀxtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr lÀsaren fÄr insyn i aspekterna form, fÀrg och komposition. Studien visade pÄ att vÀxtdynamik Àr mest intressant att ta hÀnsyn till dÄ en komposition med estetiska vÀrden under hela Äret efterstrÀvas. Med planering och förstÄelse för vÀxterna kan vÀxtsÀsongen förlÀngas och de estetiska vÀrdena i offentliga rum och privata trÀdgÄrdar förhöjas.

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Det övergripande syftet med min uppsats Àr att visa pÄ faktorer som bidrar till att elever vÀljer att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sÀtta i relation till vÄr tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag frÀmst genom att anvÀnda mig av Thomas Ziehes teorier, men Àven resonemang hÀmtade frÄn Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever pÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gÄ det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning pÄ? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de pÄ sin framtid? Resultatet frÄn min undersökning visar bland annat att det Àr elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glÀdje som varit avgörande för deras val att gÄ det estetiska programmet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att göra en ABC-bok, ett lÀromedel för skriftsprÄkslÀrande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen Àr en del av skriftsprÄkslÀrandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag ÄskÄdliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftsprÄkslÀrande, bokstavsbearbetning och estetiska lÀroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lÀrare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok dÀr jag har författat övningar, fotograferat föremÄl och gjort layouten.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Denna studie har utförts i syfte att utifrÄn begreppet ekosystemtjÀnster spÄra hur lÀrarstudenter resonerar om mÀnniskans beroende av och relation till naturen. Data utgÄr huvudsakligen frÄn ett för- och eftertest som utförts pÄ 29 lÀrarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehÄllande fyra av de 29 studenterna anvÀnts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen.Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sÀtt att resonera om villkor och förutsÀtt-ningar för mÀnsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet dÀr mÀnniskans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka att ta reda pÄ om motoriken har nÄgon avgörande betydelse för lÀrandet och utvecklingen av de estetiska sprÄken. Vi ville genom enkÀt och intervju fÄ tydliggjort förÀldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vÄr idé och vÄrt syfte vÀnde vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör Àmnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vÄr roll som pedagoger. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi intervjuer med tvÄ pedagoger.

I denna studie har vi intresserat oss för hjÀrnans hÀlsa och inlÀrning. Genom att ha bra strategier för lÀrande och goda vanor för att mÄ bra kan vi pÄverka bÄde vÄra kroppar och vÄra hjÀrnor. Vi kan anvÀnda oss av strategier som fÄr vÄr hjÀrna att mÄ bra och arbeta bra. För att lÀra sig om detta har elever pÄ Kattegattgymnasiet fÄtt delta i ett projekt som heter HjÀrngym. VÄrt syfte Àr att undersöka hur eleverna som fÄtt delta i projektet upplevt att det har pÄverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av Ätta elever som deltagit i projektet HjÀrngym.

Syftet med denna studie Àr att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska Àmnena i förhÄllande till NO-Àmnena, samt diskutera vilka kunskapsvÀrderingar detta Äterspeglar. Studien jÀmför förutsÀttningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lÀrare mellan praktiskt-estetiska Àmnen och NO-Àmnen. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts för att studera detta Àr följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska Àmnens och naturorienterade Àmnens villkor vad gÀller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lÀrares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvÀrderingar Äterspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lÀrares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan Àmnesgrupperna inom ovan nÀmnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade Àmnesgrupperna. I undersökningen har en enkÀtstudie med kvalitativa och kvantitativa frÄgor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.