Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

This essay is an attempt to give indications of how pupils in the ninth grade value the arts subjects in Swedish schools. We believe that the subjects in arts education is mainly seen as ?fun? subjects rather than ?important? or ?useful?. However, this is not an attempt to find out the pupils view in a national scale, but instead an attempt to show what pupils may think and how this may affect the art subjects value..

Den hÀr uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan Kants estetiska omdöme, sÄsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques RanciÚres estetiska projekt, framförallt i förhÄllande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spÄra arvet frÄn Kant hos RanciÚre och visa hur detta tar sig uttryck, dels stÀller den frÄgan om hur Kants omdöme politiseras med RanciÚres dissensus. Detta sker i tvÄ kapitel, varav det första Àr en lÀsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgÄng av RanciÚres formulering av dissensus, samt relaterade begrepp sÄsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jÀmför det andra kapitlet RanciÚres dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer RanciÚre tillskriver det senare.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

I vÄrt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med nÄgra av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjÀlpmedel för att stÀrka barnens sociala kompetens sÄsom sjÀlvförtroende och deras tillit till sin egen förmÄga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen fÄ möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att fÄ en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlÀrningssÀtt. Verksamheten ska stÀrka varje barns sjÀlvförtroende och de ska fÄ en tillit till sin egen förmÄga. Vi sammanstÀllde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens sjÀlvförtroende och tillit .

AbstraktDet hÀr arbetet grundar sig pÄ en fallstudie utförd pÄ en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lÀrprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi anvÀnt lÀroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lÀrprocesser samt didaktik. De metoder vi har anvÀnt i syfte att besvara vÄra problemformuleringar Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en Àven har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av Àmnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien Àr inspirerad av.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de anvÀnder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lÀrande.MetodI vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att nÄ fram till ett resultat som har relevans för vÄrt syfte. Fenomenografi har anvÀnts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju anvÀnts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i tvÄ skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrarna arbetar och resonerar kring barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet var Àven att utforska estetiska redskaps betydelse för barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar och nÄ syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer frÄn tvÄ olika förskolor och undersöktes med observationer förskollÀrarnas arbetssÀtt i tvÄ barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar sprÄket nÀr de lekar, detta dÄ leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om mÄltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för Àtredskap som kan förÀndra en mÄltidsupplevelse. Ett sÀtt som effektivt skapar förutsÀttningar för ett öppnare sinne, och dÀrmed kreativa idéer, Àr att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa Àtredskap har pÄ mÄltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för mÄltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger pÄ tvÄ typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frÄgeformulÀr och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sÀtta ord pÄ vad de upplevde dÄ de Ät mat med olika konsistens endast med hjÀlp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med mÄltid. I de estetiska laborationerna skapades en mÄltidssituation dÀr bÄde maten och Àtredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till bÄde kÀnslomÀssiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas instÀllning till Àtredskapen, dÀr vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

Syftet med studien var att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollÀrares syn pÄ estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollÀrarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi Àmnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhÄllnings-sÀtt till omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrarna framhÄller estetik som betydelsefullt, men att begreppet Àr svÄrtolkat. FörskollÀrarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, dÄ frÀmst via musik och bild.