Detta arbete har fokuserat pÄ spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrÄn Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat pÄ visuella medier. Arbetets frÄgestÀllning sammanfattades som: hur förÀndras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrÄn enbart estetiska förÀndringar och intertextualitet?För att besvara frÄgestÀllningen skapades en artefakt gjord under praktik pÄ Double Zero One Zero baserat pÄ deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktÀrerna med karaktÀrer frÄn My Little Pony: Friendship is Magic. DÀrefter fick fem personer lÀsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade pÄ att Àven om Respondenten hÀvdade att detta var samma narrativ förÀndrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktÀrerna. DÀrtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar..

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en klarare bild över vad begreppet estetiska lÀroprocesser innebÀr, varför ett estetiskt arbetssÀtt kan vara bra för inlÀrningen, vad som förvÀntas av mig som lÀrare och vad lÀrarens roll Àr i en undervisning med ett estetetiskt arbetssÀtt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhÄllningssÀtt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssÀtt pÄverkar elevers inlÀrning pÄ ett positivt sÀtt. Mitt examensarbete grundar sig pÄ en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lÀrare, som alla gÄtt en estetisk inriktning under sin lÀrarutbildning.Det finns olika sÀtt att inkludera de estetiska Àmnena i undervisningen, ett av dem Àr att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas mÄnga möjligheter för eleverna att anvÀnda sig av de estetiska uttryckssÀtten för att skapa, fÄ syn pÄ och utveckla sin kunskap.Resultatet av min undersökning visar att estetiska lÀroprocesser och ett estetiskt arbetssÀtt kan pÄverka elevers inlÀrning pÄ ett positivt sÀtt, under förutsÀttningarna att lÀraren har stor kunskap kring de estetiska Àmnena och ett estetiskt arbetssÀtt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att bÄde de intervjuade lÀrarna och författarna har liknande Äsikter kring och syn pÄ lÀrarens roll i undervisningen.

NÀr en kock komponerar en matrÀtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan matrÀtten tillagas, för att sedan analysera och förstÄ hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie Àr syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillÀmpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, dÀr fyra vetenskapliga artiklar har tillÀmpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det Àr svÄrt att finna en metod att applicera pÄ matfotografi, men om det gÄr att skapa ett sprÄk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.TillÀmpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser Àr komplicerat och forskningen som gjorts Àr inte tillrÀcklig.

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

BAKGRUND:Konflikthantering Àr en stor del av en lÀrares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid frÄn den planerande undervisningen kan eleverna gÄ miste om Àmneskunskaper. Vi anser att bÄde svenskÀmnet och estetiska uttrycksmedel bÀst gÄr att kombinera med skolans konfliktarbete. DÀrför redogör vi för olika författares syn pÄ svenskÀmnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har ocksÄ valt ut mÄl ur kursplanen i dessa Àmnen som vi anser Àr relevanta.

UtifrÄn intresset för estetiska lÀrprocesser och hur det pÄverkar elevers lÀrande i Àmnesintegrationhar jag gjort en undersökning i Ärskurs ett pÄ gymnasiets estetiska program om elevers lÀrandegenom estetiska lÀrprocesser i Àmnesintegration. Syftet Àr att tydliggöra vad den estetiskalÀrprocessens bidrar med vid Àmnesintegrering. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn Àr ?PÄ vilketsÀtt kan estetiska lÀrprocesser bidra till lÀrandet i Àmnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalÀrprocesser ut vid Àmnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomÀmnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förstÄelsen för innehÄllet i bÄde denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen Àr ett projekt som löper under sju veckordÀr kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ en sÀrskola talar om estetiska Àmnens betydelse för att frÀmja lÀrande och utveckling för eleverna, samt hur detta gestaltar sig i praktiken.Teori: Vi utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bl.a. innebÀr att allt man lÀr sig sker i samspel med andra mÀnniskor. Vygotskyij, som Àr en av föresprÄkarna för den sociokulturella teorin menar att inlÀrning sker genom kommunikation och interaktion. Metod: Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger pÄ den aktuella sÀrskolan. Deltagande observationer enligt mikroetnografisk forskningspraxis.Resultat: Samtliga informanter anser att estetiska Àmnen; drama, musik och bild Àr mycket viktiga i undervisningen pÄ sÀrskolan.

Praktiskt estetiska Àmnena anses som viktiga för lÀrandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svÄrt för teoretiskt lÀrande eller Àr i behov av sÀrskilt stöd. Att lÀra ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska Àmnen, som textilslöjd och hemkunskap, dÀr eleverna ges möjlighet att utveckla sina fÀrdigheter och Ästadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÄgra lÀrare och elever upplever lÀromiljön, lÀrande och de praktiskt estetiska Àmnenas betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Uppsatsen belyser ocksÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt lÀrande i dessa Àmnen. Studien Àr en kvalitativ fallstudie och ansatsen Àr explorativ. De Àmnen som ingÄr i studien Àr textilslöjd, trÀ - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet bestÄr av tre intervjuer med elever pÄ grundskolans högstadium vilka har lÄngvarigt behov av sÀrskilt stöd, fem intervjuer med lÀrare samt fem observationer i praktiskt estetiska Àmnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallÀrare. Resultaten redovisas utifrÄn de centrala begreppen, lÀromiljö, lÀrande och praktiskt estetiska Àmnen, som belyses med hjÀlp av underteman.

VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.