Kultur, dÀr man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan pÄ vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbÀttra folkhÀlsan, till exempel finns det i SkÄne ett projekt som harkultur pÄ recept. Klargörande av hÀlsobegreppen vÀlbefinnande och mÀnniskans kÀnsla avsammanhang. VÀrldshÀlsoorganisationens syn pÄ hÀlsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses bÄde via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av psykossjukdomar. Bristande följsamhet till lÀkemedelsbehandlingen Àr dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter Äterinsjuknar i psykos och behöver vÄrdas inom slutenvÄrd. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vÄrdas inom sluten psykiatrisk psykosvÄrd uppfattar lÀkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med lÀkemedelsadministrering har betydelse för deras instÀllning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vad ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestÄ i och utifrÄn detta bana vÀg för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt med elever pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan Àmnena, men framförallt att undersöka pÄ vilka omrÄden de tvÄ Àmnena nÀrmar sig varandra, dÀr nÀrhet skulle kunna skapa förutsÀttningar för integrering. HÀr vill jag betona att det Àr Àmnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhÀngt utbildningsnivÄ och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgÄngspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa omrÄden. En kvalitativ metod, dÀr samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat pÄ att ett möjligt hinder till Àmnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom Àmnena. Dessa bÀrs och befÀsts av lÀrarna, men Äterfinns ocksÄ i elevernas förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om Àmnena.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande kan uppfattas av elever avseende lÀrande och utveckling och hur denna arbetsprocess pÄverkar deras uppfattning om lÀrande i och genom bildÀmnet. Studien utvÀrderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden Àr kvalitativ dÀr med hjÀlp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sÀtt analyseras information som trÀngs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildÀmnet i kombination med en flerstÀmmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lÀrande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmÄgor. Elever utvecklar bildsprÄk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sÀgas bestÄ av faktorer i tvÄ kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stÀmningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhÄllningssÀtt skapar utrymme för lek och lÀrande. Leken Àr en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter Àr mycket vÀsentliga för hela verksamheten. Det innebÀr att barnen pÄverkas av den socialaoch kulturella vÀrld de lever i och genom leken lÀr sig dess sociala och kulturella koder.

UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsÀttningar att lyckas, mÄste budskapet:1. först och frÀmst bli mottaget, d v s uppfattas av en tÀnkt mottagare.2. dÀrefter tolkas korrekt, d v s avsÀndarens och mottagarens förstÄelse mÄste stÀmma överens.3. sist, men inte minst, vÀcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa sjÀlvförtroende, d v s tro att kunna omsÀtta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrÄn ett lÀrandeperspektiv vilket bygger pÄ fenomenografiska principer om att förmedla lÀrande samt erfarande av lÀrande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras Àr:1. IfrÄga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. IfrÄga om förstÄelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. IfrÄga om att vÀcka engagemang och sjÀlvförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna anvÀndas för att förmedla lÀrande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lÀrandeperspektivet. En slutsats som dras Àr, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, Àr att mottagaren som en mÀnniska med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istÀllet lÀggs pÄ att utforma kommunikationen sÄ den stÀmmer överens med hurdan mÀnniskan (mottagaren) Àr, Àr det tÀnkbart att chansen ökar att fÄ fler Ähörare vilka förstÄr och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av mÀnniskan, bör anvÀndning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlÀtta ett budskaps passage genom de barriÀrer som hindrar mottagande, förstÄelse och formulering av aktivitet..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och belysa pedagogers syn pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag vill ocksÄ fÄ kunskap om man arbetar pÄ olika sÀtt med rörelseaktiviteter och sprÄkutveckling nÀr det gÀller barnens Älder.Jag har anvÀnt mig av intervjuer som verktyg för att uppnÄ syftet med min undersökning. NÀr jag formulerade mina intervjufrÄgor utgick jag frÄn min frÄgestÀllning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

Detta arbete hade som fokus att undersöka verksamma sÄngpedagogers syn pÄ dagens kursmÄl i sÄng inom gymnasiets estetiska program. Jag frÄgade mig ocksÄ huruvida detta pÄverkar elevernas utveckling. All data insamlades genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma sÄngpedagoger. Mitt mÄl var att fÄ en insyn i verkligheten och genom deras erfarenhet fÄ information i Àmnet. För att nÄ ett bredare resultat och fÄ en större förstÄelse behandlades forskning och litteratur i Àmnet.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlÀrarens funktion pÄ gymnasiet, samt hur rektorer pÄ gymnasieskolan och verksamma inom bildlÀrarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) dÀr estetisk verksamhet Àr borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt Àmne. Inledningsvis ges en kort hÀnvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. DÀrefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebÀra; som metod, lÀrande, kunskap och estetisk verksamhet.