Syften med studien Àr att undersöka lÀromedelsanvÀndningen inom textilslöjden. Mina frÄgestÀllningar har varit: Vilka lÀromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer Àr det som pÄverkat lÀrarens val av lÀromedel? Hur anvÀnder lÀrarna lÀromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och lÀromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare, samt undersöka vilka lÀromedel som fanns att tillgÄ i textilsalarna. De lÀrare som deltog i undersökningen arbetar inom Àmnet textilslöjd. De Àr verksamma inom UmeÄ tÀtort och undervisar framför allt vid grundskolans senare Är.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolÄr. Detta eftersom vi bÄda i vÄr utbildning specialiserat oss pÄ matematik i de tidigare skolÄren och det ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat. VÄra erfarenheter och upplevelser Àr att mÄnga elever uppfattar matematik som nÄgonting svÄrt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förÀndra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lÀrande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vÀgar till ett lustfyllt lÀrande, kanske genom andra pedagogiska förhÄllningssÀtt.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lÀrare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och Ärskurs ett. JÀmförelser gjordes mellan tvÄ skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas lÀs- och skrivinlÀrning. Observationer genomfördes pÄ bÄda skolorna, i en förskoleklass och en Ärskurs ett pÄ vardera skolan. EnkÀter lÀmnades ut till de lÀrare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lÀrarna i samband med observationerna och enkÀterna gavs en bra överblick pÄ hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur nÄgra dramapedagoger förhÄller sig till aktiviteten och begreppet lek. FrÄgestÀllningen Àr:Hur anvÀnds begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och anvÀnder de ordet lek?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger pÄ tvÄ observationstekniker; sprÄklig observation och detaljobservation. Informanterna Àr sex utbildade dramapedagoger frÄn VÀstsverige, varav fyra Àr kvinnor och tvÄ mÀn.

This study is a comparative study of the occurrence and function of information literacy in the curricula of the Swedish and Bavarian Gymnasium and investigates the occurrence of the term ?information literacy? and shows through what other linguistic means the notion of information literacy is expressed in the curricula. The study also wishes to analyze how the notion of information literacy manifests itself in the different school systems. Relevant textual passages of both curricula are compared to each other through the theoretic lens of Bruce?s phenomenographic model of information literacy.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur förÀldrar frÄn postsovjetiska lÀnder som har flyttat till Sverige uppfattar begreppet jÀmstÀlldhet, hur uppdelningen av deras vardagssysslor ser ut, hur deras medvetenhet kring det jÀmstÀlldhetsarbete som förskolan enligt lÀroplanen ska utföra ser ut samt om deras uppfattning om begreppet Àr likadan med vad LÀroplanen för förskolan sÀger. I studien intervjuades fyra förÀldrar frÄn tvÄ postsovjetiska lÀnder, resultatet analyserades med hjÀlp av fenomenografisk ansats. I resultatet framkom det att förÀldrarnas uppfattning om begreppet jÀmstÀlldhet kan vara helt annan Àn den som stÄr i LÀroplanen för förskolan. De förÀldrar vars uppfattning om jÀmstÀlldhet skiljde sig frÄn den svenska uppfattningen menade att jÀmstÀlldhet Àr ett pÄhittat problem eftersom kvinnor och mÀn har lika rÀttigheter i ett modernt samhÀlle, dock skyldigheterna Àr olika och det Àr biologiska skillnader som ligger till grund för det. FrÀmst syns det i hushÄllsysslornas fördelning dÀr den traditionella arbetsfördelningen finns kvar. Alla informanter var vÀlmedvetna om att det Àr en stor skillnad mellan hur jÀmstÀlldhetsarbetet ser ut i Sverige och hur det var i deras respektive lÀnder.

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formsprÄk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas pÄ ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumÀrke.I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer dÀr flera tydliga trender upptÀcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter mÀnniskan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas. Konceptframtagningen bestod av tre faser. DÀr det initialt togs fram en mÀngd övergripande formsprÄk. Sedan lades de Ät sidan för att utforma manöverdon.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Detta examensarbete utreder och ger förslag pÄ hur utemiljön kring Tingsrydtravets anlÀggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang sÄvÀl inom hÀstsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten Àr uppdelat i tvÄ förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till tvÄ Är samt till sÄ lÄg kostnad som möjligt. Det andra förslaget Àr en utopisk framtidsvision utan hÀnsyn till ekonomiska begrÀnsningar.Alla gestaltningsförslag Àr utformade med stark inspiration frÄn smÄlÀndsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstÀrka travanlÀggningens lokala karaktÀr har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna smÄlÀndsk, lantlig bebyggelse frÄn förra sekelskiftet.Genom att förbÀttra anlÀggnings estetiska vÀrden strÀvar Tingsrydtravet efter att förbÀttra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt fÄ möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta pÄ sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det sÄ kallade ?HÀstriket?. .