Satsningar pÄ en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan pÄ sikt ge sociala, hÀlsomÀssiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat vÀlbefinnande och minska stress hos sÄvÀl patienter som personal pÄ sjukhus. Arbetets syfte Àr att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen pÄ ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta Àldre och funktionsnedsattas behov av tillgÀnglighet, dÀr mÄlsÀttningen Àr att gestalta en vilsam, lÀkande miljö för bÄde patienter, anhöriga och personal pÄ sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för ÄterhÀmtning och hÀlsa. Gestaltningsaspekter att ha i Ätanke vid utformning av utemiljöer för Àldre och sjuka har sammanstÀllts dÀr tillgÀnglighetsanpsassning och medveten vÀxtgestaltning Àr central.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Syftet med studien var tvÄfaldigt. Det ena var att ta reda pÄ vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lÀrare anvÀnder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterÀrt lÀromedel. Vi ökade vÄrkunskap om studiens ÀmnesomrÄde genom lÀsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lÀrare verksamma i Ärskurserna 1-3. Detta för att fÄ en bild över huranvÀndningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lÀrarna ser pÄskönlitteratur och lÀromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska lÀroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsÀttningar och behov.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lÀr sig i ett teaterproduktionsarbete. Det Àr viktigt att eleven fÄr pröva eller utmana sina förmÄgor, men Àven förstÄ hur man bÀst kan utnyttja sina resurser. För att nÄ syftet har jag anvÀnt metoden intervjuer, dÀr sex elever har intervjuats.

Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Barn sÀtt att lÀsa av landskapet skiljer sig frÄn vuxnas. Medan vuxna lÀser det som former tolkar barn det istÀllet utifrÄn dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. NÀr vi planerar för barns utemiljöer tÀnker vi ofta pÄ motorik och fysisk rörelse, men det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till estetiska och sinnliga vÀrden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fÄnga barnens egna perspektiv. FrÄn att de tidigare setts som objekt med sÀrskilda behov innebÀr ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhÀlle.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Bakgrund: Traditionellt kÀnnetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer dÀrdet biomedicinska synsÀttet pÄ patienten som ett objekt har pÄverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vÄrdmiljön pÄ sjukhusen kan antas pÄverka patientens vÀlbefinnande ochhÀlsa. DÄ vÄrdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Äligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vÄrdmiljön pÄverkar patientens vÀlbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vÄrdmiljö och vÀrna omde estetiska aspekterna i vÄrdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.