Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr en relativt vanlig funktionsnedsÀttning hos elever i svenska skolor. Det Àr ett sÄ kallt dolt handikapp dÄ det inte syns pÄ eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmÀrker diagnosen ADHD Àr bristande uppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD Àr inte faststÀlld, bÄde arv och miljö Àr av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förstÄelse frÄn omgivningen.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur genus kan pÄverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfrÄga Àr: hur kan genus pÄverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgÄngen belyses studiens forskningsfrÄga utifrÄn olika aspekter, sÄsom vilka förvÀntningar det finns pÄ flickor och pojkar, sprÄkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering Àr: hur beskriver barnskötare och förskollÀrare verbalt att deras genusperspektiv kan pÄverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har tvÄ barnskötare och fyra förskollÀrare intervjuats utifrÄn en kvalitativ intervjuform.

Studiens syfte Àr att undersöka hur anhörigvÄrdare över 65 Är som vÄrdar en partner i hemmet upplever stöd frÄn olika nÀtverksaktörer, som t.ex. familj, vÀnner och professionella. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har det gjorts Ätta kvalitativa intervjuer med tvÄ mÀn och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgÄr ifrÄn nÀtverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvÄrdare, beroende pÄ hur deras relationer till nÀtverket ser ut och hur tillgÀngliga dessa relationer upplevs vara. Det Àr viktigt att behÄlla betydande relationer i nÀtverket eftersom dessa ger stöd pÄ olika sÀtt.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate how academic librarians experience reference work aimed at international students. International students are a growing usergroup in Swedish academic libraries. The study?s main research question is:- How do academic librarians experience reference work aimed at international students?The study was performed with a phenomenographic methodological approach where seven qualitative interviews with academic librarians were conducted.

Denna studie har undersökt gymnasieelevers motivation i franska, med elevinterjuver som empiriskt material. Den grundlÀggande strukturen för dessa intervjuer har baserats pÄ det aktuella forskningslÀget, vilket frÀmst utgjordes av verk som behandlade motivation inom ramen för andra- och tredjesprÄksinlÀrning. FrÄn detta forskningslÀge inhÀmtades Àven ett antal termer, vilka agerat utgÄngspunkter för jÀmförelse i den senare diskussionen, dÀribland lingvistiskt kapital, instrumental motivation, integrativ motivation samt situationsbunden Ängest. Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av sprÄkinlÀrning i allmÀnhet och franskundervisning i synnerhet, vilket realiserades med ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr de analyserade utsagorna strukturerades i hierarkiserade beskrivningskategorier. Dessa beskrivningskategorier Àr Àven studiens primÀra resultat, alltsÄ att de intervjuade respondenterna hade omfattande sprÄkliga resurser, att de hade vÀldigt olika synsÀtt pÄ sprÄks funktion och vÀrde samt högst varierande uppfattningar av Frankrike och fransmÀn.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnÀren Allison Katz utifrÄn campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan lÀsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgÄr frÀmst frÄn CharlesSanders Peirce teckenlÀra. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, dÀr campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser Àr bÄde semantisk och performativ. Dessa tvÄ nivÄer gÄr inte att skilja frÄn varandra,utan Àr intrikat sammanvÀvda i Katz verk dÀr kritiken av hierarkier och kategorier framtrÀder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Syftet med denna C-uppsats har varit att fÄ ökad insikt och kunskap kring förÀldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera förÀldrasamverkan ur ett förskollÀrarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur förÀldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrÄn följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att förÀldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande omrÄde i förskolan men ocksÄ som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade förÀldrasamverkan poÀngteras Àven i Lpfö 98.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i smÄ grupper kan gynna elevers begrepps- och sprÄkutveckling. Jag tittar ocksÄ pÄ om estetiska arbetsredskap, sÄsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som gÄr i Ärskurs 1-2. Genom att lÄta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att anvÀnda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare pÄ varandras uttalanden, hjÀlpa varandra hitta ord och begrepp samt stÀlla frÄgor och motfrÄgor.

Inom intensivvÄrden har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio Ären gÄtt mycket fort framÄt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och sÀker miljö för bÄde patient och vÄrdpersonal och Àr ett led i patientsÀkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom Ären och webbaserad utbildning Àr ett inlÀrningssÀtt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Negativa tal har inte alltid varit lika sjÀlvklara som de Àr idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, Àn mindre rÀknat med dem, kommer troligtvis anse att det Àr ologiskt att tala om Àpplen. Forskning visar pÄ att det finns en mÀngd svÄrigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-trÀffande minustecknets funktioner - dÄ minustecknet bÄde anvÀnds som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmÀngden Àr en del av kursplanen i matematik för Ärskurs 4 till 6.