Den hÀr uppsatsen behandlar vad det innebÀr att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhÄller sig till en officiell bild av Àmnet KME. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra den officiella bilden av huvudÀmnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jÀmförts med hur Àmnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudÀmnet KME Àr. Resultatet visar pÄ att förskolans ramar och miljö har stor inverkan pÄ i vilken mÄn pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har nÄgon betydelse för inlÀrningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses Àr fÀrg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgÄngspunkt i hur de pÄverkar inlÀrnings- och prestationsförmÄgan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och Äsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Featured adjuvant chemotherapy treatment in women with breast cancer can lead to pain. The aim of this study was to explore, the variety of perceptions and impact of adjuvantchemotherapy-induced pain in daily life, of some women newly diagnosed with breast cancer.Inclusion criteria were participating in an ongoing stress management projectand chemotherapy of (anthracycline/taxan) in doses of 75mgÂČ or more. Exclusioncriteria were inability to understand and communicate in Swedish and mentalillness. After ethical approval of the sub study in September 2010, women wereconsecutively included through oral and written request. Phenomenologicalapproach was used in the eight interviews and data analysis.

Syftet med mitt examensarbete var att utvÀrdera det eget sammanstÀllda teknikmaterialet ?Gitarrteknik? med hjÀlp av en grupp elever och lÀrare. Materialet bestod i huvudsak av blandade tekniska övningar samt till viss del Àven egenkomponerade övningar. Syftet med studien var ocksÄ att fÄ ta del av gitarrlÀrare och -elevers instÀllning och erfarenhet av teknikövning. I denna grupp fanns fyra olika stadier representerade: kommunala musikskolan, estetiska programmet med inriktning musik, folkhögskola och musikhögskola.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

År 2001 upptĂ€cktes askskottsjukan i Sverige för första gĂ„ngen efter att den hĂ€rjat i Polen och Litauen sedan mitten pĂ„ 1990-talet. Syftet med det hĂ€r examensarbetet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt utifrĂ„n att asken, Fraxinus, kan vara hotad pĂ„ grund av askskottsjukan, hitta ersĂ€ttande trĂ€d för utemiljöer, med fokus pĂ„ biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi Ă€r fortfarande okĂ€nd, vilket gör att man inte med sĂ€kerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger Ă€r döda skott, vissnande blad och krĂ€ftsĂ„r pĂ„ stammen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förÀndringar av Lgr11:s kursplan i bild i jÀmförelse med den föregÄende, Lpo94. För att genomföra detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrÄn en textanalys och i den andra delen undersökt bildlÀrares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebÀr att vi anvÀnde textanalys utifrÄn syftet att beskriva sÄdana aspekter av verkligheten som Àr av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lÀrare frÄn grundskolans Äk.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

The purpose of this essay is to examine how librarians perceive library plans, if they are important for their work and if so, in what ways. In order to analyze this, I have used a phenomenographic approach. My goal, by using this method, is to uncover perceptions and variations among these. The research questions are: What variations of perception of library plans exist among librarians? To what extent can the varied perceptions of library plans be linked to librarians' work? What does the variation of perception say, in relation to the expectations expressed in international and national documents, about library plans? The material used in a phenomenographic analysis consists of interviews.

AbstractKonstenshus.nu Àr en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag Äterfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln pÄ Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som stÀlls pÄ ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet pÄ ett bÀttre sÀtt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten.Det har kandidatarbetet Àr resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs pÄ kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsvÀven, igenom att utifrÄn ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck..

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

LÀroplanen (Lgr11) anser att bild Àr en viktig del i mÀnniskors liv nÀr det gÀller att lÀra sig olika saker men Àven hur mÀnniskan upplever sig sjÀlv och andra. Bild Àr nÄgot vi möter dagligen i vÄra liv bÄde inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien Àr att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn pÄ planering av estetiska lÀrprocesser (bild) i verksamheten, utifrÄn lÀroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger anvÀnder bild för att frÀmja barnens lÀrande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem dÀr frÄgorna kretsade kring bild som lÀrande, kommunikationsmedel och utveckling.

I möten mellan mÀnniskor sker samspelet pÄ ett kommunikativt plan dÀr den professionella förhÄllningen innebÀr att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrÄn deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie Àr avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera mÀnniskors erfarenheter i det tilltÀnkta undersökningsomrÄdet.

Denna studie beskriver sju gymnasielÀrares uppfattningar om stöd och samtal i förhÄllande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som anvÀnts för undersökningen Àr kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gÀller lÀrarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lÀrarrollen. LÀrarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att fÄ vid behov. DÄ problem uppstod i arbetet kunde de fÄ hjÀlp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal.