Syftet med denna studie Àr att belysa mönster i barns utelek pÄ tvÄ olika förskolor utifrÄn ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte Àr att försöka se om det framtrÀder nÄgra skillnader i lekmönster mellan de tvÄ förskolorna utifrÄn det faktum att den ena förskolan sedan Ätta Är tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor anvÀnder förskolegÄrden pÄ lite olika sÀtt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfÀlle pÄ respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhÀllets genusordning.

Studiens syfte Àr att undersöka pojkars attityder och intressen till lÀsning. Den baseras pÄ intervjuer med nio pojkar i Ärskurs fem utifrÄn följande frÄgestÀllningar: vilka faktorer upplever pojkar pÄverkar deras intresse för lÀsning, hur anser pojkar att lÀraren pÄverkar deras lÀsintresse samt vilken typ av texter vÀljer pojkar att lÀsa? Arbetet Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med pojkar frÄn tvÄ olika klasser. Studien utgÄr frÄn teorin literacy, vilket betyder lÀs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjÀlp av fenomenografi som Àr en sjustegsmodell för dataanalys.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssÀtt somföresprÄkas. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lÀra sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgÄr frÄn barnens intressen och ser sig sjÀlva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framÄt.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi.

This study aims to provide a comprehensive understanding of interdisciplinary collaborations between Art and Mathematics within the Arts program at the upper secondary school level. Grounded in sociocultural theory, this study explores learning through language, action, and context, drawing on the works of theorists such as Lev Vygotsky (1995/2016), John Dewey (1897/2011) and Roger S?lj? (2020). Through semi-structured interviews, educators in both Art and Mathematics discuss shared subject content and explore opportunities and obstacles in fostering a collaborative culture within the Arts program at the upper secondary school level. The study reveals common subject content in Art and Mathematics suitable for interdisciplinary collaboration.

In order to convince, one must know which arguments are most suitable for the specific situation. But even if you think you know how others will react to your arguments, you may be wrong. Therefore, the purpose of this paper is to find out a way of examining to what extent informative text take account to the subjective views of their addressees. The theoretical framework is Blitzer's theory of the rhetorical situation, pragmatic theory of speech acts and their presuppositions, BurkÂŽs theory of consubstantiality and phenomenographic theory of subjective perceptions. Methodologically, phenomenography has also been used as a guideline for selecting informants, collecting data and processing the interviews.

Skolan har bÄde ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad frÄn kunskapsuppdraget sÄ Àr det inte sjÀlvklart vad demokratiuppdraget innebÀr. DÀrför anser vi att demokratiuppdragets innebörd Àr intressant att studera nÀrmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi anvÀnt för att undersöka detta Àr enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i Äk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att mÄnga av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket pÄverkar pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de gÄr i, men vi kan Àven se att eleverna har positiva förvÀntningar och önskemÄl om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att pÄverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmÄgor och kompetenser.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielÀrare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att fÄ mer kunskap om bedömning, eftersom det Àr sÄ komplext. Jag har utgÄtt ifrÄn en fenomenografisk ansats, dÄ jag har undersökt hur bÄde lÀrare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer frÄn ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur mÀnniskor erfar aspekter av verkligheten.

Hantering av regnvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt Àr en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta stÀder. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsÀttningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, frÀmst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med sÀrskilt fokus pÄ trÀd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter pÄ Østerbro förhÄller sig detta smÄskaliga projekt till ett större sammanhang.

BAKGRUND: KrÀnkningar förekommer över allt i samhÀllet sÄ Àven i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rÀtta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhÄllningssÀtt förskolan skaföresprÄka. Barn blir pÄverkade av de pedagoger de möter och det Àr dÀrför av vikt att lyftafenomenet krÀnkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om krÀnkandehandlingar i förhÄllandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi Àr en kvalitativ forskningsansats som Àr lÀmplig att anvÀnda vidstudier dÀr man vill beskriva mÀnniskors uppfattningar. MÄlet Àr att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.

LÀttviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lÀttviktsskiva i massivt trÀ.LÀttviktsskivan Àr uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten bestÄr av 6 mm tjockalimfogar och kÀrnmaterialet av profilerade distanser. Materialet Àr furu och lÀttviktsskivan har endensitet pÄ 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. UtifrÄn kontakter med utvalda tillverkare och anvÀndare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag pÄ förbÀttringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av tvÄ halvor med centrumhÄl har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi Àr ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga Ärtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur frÄn 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem förÀldrar och fem förskollÀrare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollÀrare och förÀldrar om förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmÄga att förbereda eleverna pÄ det vÀntande arbetslivet och pÄ den kravspecifikation arbetsmarknaden stÀller pÄ arbetssökande individer. Detta skapar frÄgor kring hur kreativitet, nytÀnkande och flexibel problemlösningsförmÄga frÀmjas inom skolan och i vilka lÀrandesituationer eleverna fÄr möjlighet att trÀna pÄ dem. Syftet med denna studie Àr att belysa bildÀmnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lÀrarintervjuer och elevenkÀter visar resultatet att bildÀmnets instrumentella funktion vÀrderas högt bÄde av lÀrare och elever, men att de intrisikala vÀrdena fÄr större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella vÀrdena krÀver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella vÀrdena till stor del Àr omedveten, implicit kunskap som i mÄnga lÀrandesituationer sker utan metakognition..

I LÀroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollÀrarna ska hjÀlpa barn att skapa och kommunicera med hjÀlp av sÄng och musik. Med detta i Ätanke Àr syftet med studien att undersöka förskollÀrarnas skilda uppfattningar av sÄngsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger sprÄket innan de talar det. För det lilla barnet Àr sprÄket i början endast klang och rytm, det vill sÀga ett musikaliskt fenomen.Studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sÄngsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: SÄngsamlingen som en situation för lÀrande och SÄngsamlingen som en situation för lust och glÀdje.