I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr för-skollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr.Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.

I denna studie presenteras tre lÀrare och deras arbetssÀtt nÀr de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklÀrare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum dÀr eleverna Àr vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar ocksÄ kreativa exempel pÄ hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att vÀcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet pÄ studien Àr utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÀr musiklÀrare under olika lektioner i olika Ärskurser har observerats och lÀrarna har sedan intervjuats. Empirin Àr analyserad utifrÄn ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medarbetarnas syn pÄ lÀrande genom att belysa de förutsÀttningar som skapar lÀrande i den studerade kontexten. Studien Àr förlagd pÄ en serviceenhet i förvaltningen Regionservice inom den offentliga organisationen VÀstra Götalandsregionen. En tidigare genomförd medarbetarenkÀt ligger till grund för denna studie och utifrÄn enkÀtens svar valdes en serviceenhet ut, dÄ denna enhet pÄvisade goda resultat inom kategorierna lÀrande i arbetslivet, socialt klimat och Äterkoppling. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts och 17 stycken intervjuer har genomförts. Vi som studenter har inspirerats av en fenomenografisk ansats och det insamlade materialet har sÄledes analyserats med inspiration frÄn fenomenografins sju analyssteg.

Anestesisjuksköterskorna har traditionellt sett betraktats som företrÀdare för prehospitalakutsjukvÄrd utan att för den skull vara utbildade för detta vÄrdomrÄde.Anestesisjuksköterskornas utbildning skall förbereda till ett brett kompetensomrÄde somkan innebÀra ett vÄrdarbete sÄvÀl inom den hospitala som inom den prehospitalaverksamheten. Det prehospitala vÄrdomrÄdet Àr ett komplext omrÄde som krÀverspecifik kompetens. Anestesisjuksköterskornas specialistfunktion kan dock blibristfÀllig i den prehospitala vÄrden dÄ den utövas mer eller mindre sporadiskt. FrÄgorsom vÀcks Àr om det ens Àr möjligt att upprÀtthÄlla detta specifika kompetensomrÄde omdet gÄr lÄng tid mellan de prehospitala uppdragen? Hur bra Àr anestesisjuksköterskorförberedda för den förÀndrade ambulanssjukvÄrden med fokus pÄ ett brettbedömningsansvar för prehospitalt verksamma sjuksköterskor.I denna studie beskrivs anestesisjuksköterskors uppfattningar av sin yrkesroll inomprehospital akutsjukvÄrd.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lÀrare respektive förÀldrar har om lÀslÀxan i Ärskurs 1-2 pÄ en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lÀrare intervjuades och 69 enkÀter besvarades av förÀldrar. Resultatet visade att lÀrarnas pedagogiska syften inte var helt samstÀmmiga med förÀldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade ocksÄ att lÀrarna hade en tanke med lÀslÀxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lÀrarna inte möjlighet att styra över lÀslÀxan som helhet. Detta berodde pÄ att flera faktorer avgjorde hur lÀslÀxstunderna sÄg ut, sÄsom valet av plats, med vem den lÀstes och miljön runt omkring.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att anvÀnda följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar förskollÀrarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?? Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollÀrarna?Vi anvÀnde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och kommer utifrÄn dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier anvÀnds i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollÀrarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och pÄverkan.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

In this study we have examined in which way the horse is used in Equine Assisted Therapy, and what effects the treatment staff experience and describes that the interaction with horses has on girls who self-harms. Our Empirical data was collected through qualitative methods such as interviews, participant observation and informal interviews with a total of six different informants, from five different activities with Equine Assisted Therapy for girls who self-harms. In the analysis we have assumed symbolic interactionism, a theory focusing on the human as a social being, where the self-image alters in the social interaction with other human beings. We interwove this theory with the Biophilia hypothesis, an explanatory model concerning human?s relationship to animals and nature.The conclusions we have found in the results are:Equine Assisted Therapy is a complementary treatment comprises both horseback riding and exercises which is not based on the horsebackEquine Assisted Therapy almost always involves three parts, the therapist, the client and the horse.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

Denna studie handlar om svenska lÀrare som pÄ ett eller annat sÀtt tagit sig utomlands och som arbetar pÄ svenska skolor utomlands. Valet av Àmne utgÄr ifrÄn dels ett intresse för Àmnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete pÄ svenska skolor utomlands dÀr det Àr intressant att veta hur lÀrare gick tillvÀga. För att fÄ svar pÄ dessa forskningsfrÄgor anvÀndes det fenomenografiska perspektivet med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielÀrare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrÄn det fenomenografiska perspektivet. Med utgÄngspunkt i den resulterande empirin skapades sÄledes kategorier utifrÄn de uppfattade fenomen och motiv som lÄg bakom flytten frÄn Sverige.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning Àr nÄgot som alla sjuksköterskestu-denter genomgÄr under utbildningen. Det ingÄr Àven i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att handleda studenter. Att undersöka faktorer som pÄverkar denna handled-ning Àr sÄledes givande bÄde för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan pÄ handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.