Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lÀrarprogrammets allmÀnnautbildningsomrÄde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhÀlleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och Är: VÄrterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska lÀroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lÀrande,lustfyllt lÀrande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda omrÄdet Àr att vi vill uppmÀrksamma vilken syn lÀrare har och i vilken utstrÀckning desedan bemöter och anvÀnder sig utav omrÄden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lÀrare ser vid integrering av de skapande Àmnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och Àven hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lÀrare pÄolika skolor som arbetar inom skolans tidigare Är. Genom litteratur, förelÀsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och vÄra intervjufrÄgor, ville vi finna svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar ochdÀrmed besvara vÄrt syfte.Vi anvÀnde oss utav en bandspelare och antecknade Àven dÄ vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vÄr undersökning har vi kommit fram till att lÀrares syn, bemötandet och anvÀndande av skapandeverksamhet och hur man anvÀnder sig utav kulturutbudet, beror pÄ lÀrarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. LÀrare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga Àmnen bÄde i ochutanför klassrummet, genom att anvÀnda sig utav kulturutbudet som finns i samhÀllet vilket kan vara besök pÄolika museer, bibliotek, gÄ pÄ olika förestÀllningar och fÄ besök av kulturskolan.

This thesis addresses the library environment and how it affects the accessibility for the library users. A study is made of the public library in Eslöv. We wanted to find out how the library staff, the senior librarian and the architect discuss the library environment, considering:? The accessibility for the library users.? The possibility for the users to orientate themselves in the library.We also wanted to see how we as users experience the library environment and compare these experiences with the results from the interviews. The material used consists of qualitative interviews, observations of users and our own experience studies.

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som Àr en sort av parklind Tilia x europaea, visar mÄnga tecken pÄ att vara en överanvÀnd art. AnvÀndningsomrÄden sprider sig frÄn allétrÀd vid landsvÀgar till gatutrÀd och parktrÀd inne i stÀder, anvÀndningsomrÄden som inte alltid stÀller sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kÀnnetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden anvÀnds och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna anvÀndas för att öka artvariationen pÄ platser dÀr enbart kejsarlind idag anvÀnds.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskÀrning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhÄllanden, ljusförhÄllanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och Älder var vÀrdefulla i den kommande jÀmförelsen. Av de estetiska kÀnnetecknen var bladform, blomning, bredd, fÀrg pÄ bladverk, höjd, kronans tÀthet och vÀxtsÀtt/habitus framtrÀdande.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.

The aim of this study is to examine the perception of work of young men and women. A central problem that the study focus on is how young men and women value work, what do they expect to get out of work, and what are their experiences of work. The study also examines what work value and work mean for them. Eight young men and women between the ages of 22-25, currently working in different field, were interviewed. The individuals interviewed had different educational backgrounds.

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Åstorps kommun, Södra Ă„sbo hĂ€rad. GĂ„rden kom i svenska kronans Ă€go Ă„r 1660, som ett av de sĂ„ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dĂ„ till de svenska kungsgĂ„rdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pĂ„ 1800-talet fungerade gĂ„rden som överstebostĂ€lle vid Norra SkĂ„nska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgĂ„rd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belĂ€gget för nĂ„gon slags verksamhet vid Tomarp, nĂ€rmare bestĂ€mt fiske i Rönne Ă„, Ă€r frĂ„n Ă„r 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pĂ„ platsen för dagens kungsgĂ„rd.

Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom palliativ hemsjukvÄrd uppfattar ochlindrar andnöd hos cancerpatienter i sen palliativ fas.Metoden var kvalitativ med fenomenografis ansnats. Sex informanter frÄn tvÄ palliativa hemsjukvÄrdsteam i Mellansverige valdes ut och intervjuades.Resultatet som representerar informanternas olika uppfattningar bestod av de fem kvalitativt skilda beskrivningskategorierna:Diskrepans i uppfattningen av andnöd som vanligt förekommande och svÄrt.Fysiska och psykosociala faktorer orsakar andnöd.Stödjande faktorer Àr betydelsefulla för sjuksköterksans arbete.KÀnsla av osÀkerhet och otillrÀcklighet.Medicinska ÄtgÀrder prioriteras framför omvÄrdnadsÄtgÀrder.Slutsats: Studien visade att andnöd var ett komplext symtom som krÀver enn mÄngfacetterad kompetens. Det framgÄr ocksÄ att lÀkarstöd, kollegialt stöd, manualer, handledning oc erfarenhet stÀrkte informanternas omvÄrdnadsarbete och ökade förutsÀttningarna för att patientens andnöd lindrades pÄ ett adekvat sÀtt. En god tillgÄng till de olika stödfaktorerna ökade dessutom informanternas möjlighet att hantera den anstrÀngda situation som uppstod i patientens hem. .

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

Tidigare studier visar att svenska elever har svÄrt för generaliseringar och förstÄelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.UtifrÄn ett förtest utvaldes Ätta elever till kvalitativa intervjuer, dÀr eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmÀnt hade svÄrigheter med detta.

During the last ten years, PIRLS and PISA have evaluated the reading levels of children and youth around the world, sometimes with grim results. The Swedish evaluation show a constant decline in reading comprehension, and Sweden, which from the start produced one of the best results in the world, have plummeted to the bottom of the ranks. The librarians of the public library have extensive experience of working with different projects engaging children and youth in reading, and so they have a major part to play in this matter. Consequently, the aim of this study is to examine and describe the different perceptions the public librarians have of these projects. Four research questions were formulated, each focusing on the perceptions regarding different aspects of the reading promotion projects.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.