Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

Studiens övergripande syfte Àr att generera insikt i förskollÀrares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.UtifrÄn en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollÀrare verksamma pÄ en smÄbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor Àr sammanstÀllda utifrÄn en fenomenografisk analysmetod dÀr sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framtrÀder förskollÀrarnas uppfattningar av omsorgen som bÄde en viktig faktor för de yngsta barnens vÀlbefinnande, men Àven som en grund för deras lÀrande inom förskolekontexten..

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

The main purpose of this Master thesis is to illuminate the understanding of local politicians regarding the public libraries and the librarians. We argue that the local politiciansÂŽ opinions regarding public libraries and librarians influence the way they act and react in their roles as politicians.In order to achieve the aim of this thesis we focused on following questions:What are the opinions of the politicians:- regarding themselves in relation to the public library?- concerning public libraries in general and its functions especially in the municipalities of their own?- concerning the librarians and their work in a public function?What are the conclusions to be drawn regarding the politiciansÂŽ interest and commitment to public libraries in the politic daily-life of the municipalities? Our empiric material consists of qualitative interviews with six politicians elected in two municipalities in the interior of VĂ€sterbotten, a northern sparsely populated district. In order to distinguish the various opinions that emerge from the material, we apply a phenomenographic approach. The analysis result we present in three conceivable categories in order to express the different opinions.In general our study points at a positive and favourable attitude to the public library, and all the respondents assume that the municipality ought to offer this service.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Vad har förestÀllningar om spelmannen, tradition och nationalromantik med mitt estetiska uttryck att göra? Genom att undersöka vilka förvÀntningar och normer som förknippas med folkmusikgenren söker jag svaren pÄ hur dessa pÄverkar mina konstnÀrliga uttrycksmöjligheter. En Äterblick i folkmusikhistorien visar hur folkmusik i olika epoker förknippats med och anvÀnts av föresprÄkare för olika ideologier. Ur ett samtidsperspektiv presenteras sedan hur folkmusik beskrivs idag och vilka röster i debatten som hörs mest och dÀrmed pÄverkar uppfattningen om vad folkmusik Àr. Vidare görs en problematisering av identiteten som traditionsbÀrare och sedan mitt eget förhÄllningssÀtt till förestÀllningar om bilden av spelmannen.

Jag Àr bland de första studenterna som genomgÄtt en utbildning med huvudÀmnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet Àr att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper Àr för verksamheten ute pÄ skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en Äk 2-3. Min frÄgestÀllning Àr: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsÀttas i praktiken? Jag har anvÀnt mig av enkÀt, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Ämnet hĂ€lsa Ă€r i dagens samhĂ€lle aktuellt bĂ„de i media och i skolvĂ€rden. Eleverna mĂ„ste mĂ„ sĂ„ bra som möjligt för att det ska frĂ€mja inlĂ€rningen. Studiens syfte var dĂ€rför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hĂ€lsofrĂ€mjande arbete i grundskolans tidigare Ă„r för att skapa förstĂ„else och kunskap om Ă€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi belyser Ă€r följande:? Hur sĂ€ger sig pedagogerna pĂ„ skolan arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande?? Vad har de haft för fördelar/förutsĂ€ttningar och vad har de mött för hinder/motgĂ„ngar? ? Varför vĂ€ljer pedagogerna att arbeta hĂ€lsofrĂ€mjande och hur motiverar de sitt val?? PĂ„ vilket sĂ€tt finner pedagogerna stöd för sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbetssĂ€tt?Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

My aim is to find out about teachers? perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

I examensarbetet studerades bildutveckling som Àven jÀmförts med författarens egen uppvÀxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar Àmnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppvÀxt. DÀrtill har en granskning av författarens uppvÀxtmiljö gÀllande möjlighet till övande av kreativ förmÄga tagits upp i relation till personlig utveckling. JÀmförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvÀndning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga Är visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.