The aim of this study was to describe and analyse the perceptions that ten 12-15 yearold pupils with special educational need, who had been assigned a personal computer, have about Information and Communication Technology (ICT) in the learning process. Data was collected by personal interviews and observations. Sociocultural perspective and phenomenographic research approach were used as theoretical and methodological frameworks in analyzing and understanding the result. The major conclusions were that most respondents perceived the computer as beneficial assistive technology for learning, but some felt singled out by having a computer to assist in learning. Students had various opportunities to succeed in using their tool depending on e.g.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmÄgor i Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka lÀrares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lÀrare bedömer elevers rörelseförmÄgor i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka mÀnniskors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig pÄ tio kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven Àr en sjÀlvklarhet att utgÄ ifrÄn nÀr lÀrare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lÀrare Ät Àr hur kunskapskraven tillÀmpas i undervisningen.

Syfte med arbetet Àr att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande pÄ omvÄrdnadsprogrammet i deras lÀrande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvÄrdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen dÀr programmet nu heter VÄrd- och omsorgsprogrammet och Àr ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar Àven en kortfattad genomgÄng av begreppet mÄngkultur och interkulturellt lÀrande samt teorier om motivation. Med hjÀlp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frÄgestÀllningar: Vad motiverar vuxna att studera omvÄrdnadsprogammet pÄ Komvux? Hur upplever man studiesituationen pÄ Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever pÄ omvÄrdnadsprogrammet Àr kÀnslomÀssiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, kÀnsla av sammanhang.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

Syftet Àr att, utifrÄn en kvalitativ fenomenografisk enkÀtstudie, jÀmföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lÀrande överensstÀmmer med det sociokulturella perspektivets lÀrandesyn.Resultatet i undersökningen visar pÄ lÀrandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sÀtt att lÀra pÄ utan att lÀrande som företeelse Àr sÄvÀl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade Ä ena sidan att det sociokulturella lÀrandeperspektivet överensstÀmmer relativt vÀl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lÀrande, men Ä andra sidan framkom Àven en förstÄelse av att denna lÀrandesyn inte passar alla elever. Resultatet gÀller för de elever som ingick i undersökningen och Àr dÀrmed inte generaliserbart pÄ gymnasieelever över lag. Resultatet kan dÀremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lÀrande samt den sociokulturella lÀrandesynen som sÄdan..

Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om lÀsförstÄelseutveckling och om hur lÀsförstÄelseundervisning. Det Àr en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lÀrares uppfattningar om vad som utvecklar lÀsförstÄelse och hur lÀsförstÄelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna Àr att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin lÀsförstÄelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet pÄvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter pÄ egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istÀllet för undervisare och övervakare av elevernas lÀsning.

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

HöglÀsning med tillhörande samtal, sÄ kallade boksamtal Àr mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av lÀsförstÄelsen betydligt mer Àn om förskollÀraren enbart lÀst för barnen och inte följt upp med samtal efterÄt.Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar förskollÀrare har av höglÀsning och boksamtal samt vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande;-          Vilka uppfattningar har förskollÀrare av höglÀsning och boksamtal?-          Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse i förskolan?Studien vilar pÄ den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig pÄ sju intervjuer med förskollÀrare som arbetar i barngrupper med Äldrarna 1-3 Är eller 3-5 Är.  Resultatet visar pÄ fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollÀrarna, dessa var; social aktivitet, frÄgor, sprÄk samt verktyg..

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

I mitt examensarbete pÄ Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat pÄ det estetiska uttrycket och funktionen. HÄllbar utveckling med lÄngsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.

Syftet med studien Àr att undersöka erfarna lÀrares syn pÄ problemlösning i matematikÀmnet. I fokus ligger vad problemlösning Àr och hur lÀrarna förklarar begreppet, vilket förhÄllande som rÄder mellan lÀrarnas och kursplanens syn pÄ problemlösning och vilken syn de har pÄ problemlösningens roll i undervisningen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lÀrare som arbetar med de tidigare Ären pÄ grundskolan. LÀrarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lÀrarna beskriver problemlösning pÄ olika sÀtt, ur detta kunde vi hÀrleda deras syner till fyra kategorier vilka Àr flera möjliga svar, utan matematisk utrÀkning, matematikÀmnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva skillnaderna mellan pĂ€lsskinn och syntetpĂ€ls. Arbetet skall Ă€ven beskriva hur tvĂ„ textilhantverkare vĂ€rderar materialen pĂ€lsskinn och syntetpĂ€ls i sina yrken.En av mina problemformuleringar Ă€r, hur vĂ€rderar tvĂ„ utvalda textilhantverkare materialen pĂ€lsskinn och syntetpĂ€ls. Inom den praktiska funktionen, den estetiska funktionen och den etiska frĂ„gan. Jag har valt att anvĂ€nda mig av den kvalitativa intervjumetoden för att fĂ„ mer övergripande svar. Mina intervjupersoner Ă€r Britta Johanson och Åsa Frode som bĂ„da Ă€r verksamma i Östergötland. NĂ„gra av de resultat jag fĂ„tt fram Ă€r att intervjupersonerna anser att pĂ€lsskinnet Ă€r mer krĂ€vande att sy i Ă€n vad syntetpĂ€lsen Ă€r..

Syftet med denna uppsats Àr att studera betydelsen av genus/kön i samhÀllsplanering med hÀnseende pÄ arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framstÀllningar av varianter i begreppen natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter pÄ begreppen stÀller jag i förhÄllande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan pÄverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien Àr en intervjuundersökning pÄ ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.