Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal Àldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvÄrdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i tvÄ kategorier: 1) VR innebÀr kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebÀr ett synsÀtt dÀr trÀning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR Àr att de Àldre inom kommunal Àldreomsorg ska fÄ möjlighet att utföra aktiviteter utifrÄn egen förmÄga. Andra sÀrskilt framtrÀdande aspekter gÀllande VR Àr att det anses innebÀra en god kommunikation, vara ett sjÀlvklart synsÀtt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning Àr viktigt men inte en förutsÀttning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Personer med kognitiva nedsÀttningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai Àr ett hjÀlpmedel för att hjÀlpa personer med kognitiva nedsÀttningar att bli mer sjÀlvstÀndiga i deras vardag. Denna mÄlgrupp har framförallt svÄrigheter med de exekutiva funktionerna sÄ till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lÄng tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur anvÀndandet av en digital kalender som hjÀlpmedel för personer med kognitiva nedsÀttningar ser ut och hur anvÀndare av upplever hjÀlpmedlet, om de upplever att det hjÀlper dem planera sin tid och att komma ihÄg. För att undersöka detta intervjuades anvÀndare av Premium Comai, dÀr intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lÀrande i Gehörs- och musiklÀra pÄ gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande tvÄ frÄgestÀllningar: Hur tÀnker och agerar elever utifrÄn sitt instrument i Àmnet Gehörs- musiklÀra? Hur förhÄller sig lÀrare i sin undervisning till hur elever tÀnker och agerar utifrÄn sitt instrument i Àmnet Gehörs- och musiklÀra? TvÄ lÀrare och fem elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lÀstes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.

Den hÀr uppsatsen handlar om elever i skolÄr 8 och 9, samt elever pÄ gymnasiet. Fokus Àr pÄ deras lÀrande, deras tankar och sprÄk i uppgiften litteraturlÀsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att lÀsa litteratur samt skriva recensioner, dÀrför Àr det intressant att utröna vilken lÀrandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vÄr hjÀlp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolÄr 8 och 9 samt gymnasiet.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Föreliggande studie fokuserar pÄ Àmnet estetik och hur Àmnet anvÀnds i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien Àr genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollÀrarna sÄg positiva fördelar med att anvÀnda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för Àmnet.

How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Detta arbete har gjorts för att undersöka vilken syn som Landskapsingenjörsstudenter har pÄ ekens estetiska vÀrde, samt vilka anvÀndningssÀtt de tycker framhÀver ekens karaktÀrer. Motivationen har varit att skapa en bild av hur den framtida anvÀndningen kan komma att se ut. Jag har valt att Àgna en del av arbetet Ät att lyfta fram vissa historiska hÀndelser dÀr eken har spelat en viktig roll. Detta har jag gjort för att jag tycker att det Àr viktigt att kÀnna till ekens historia om man skall argumentera för att anvÀnda den. NÀr bönderna förbjöds hugga ner ekar pÄ sin egen mark, sÄ skapades ett ekhat, men spÄren av denna syn pÄ eken Àr förmodligen vÀldigt otydliga idag.

Studiens syfte var att undersöka och jÀmföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielÀrare i moderna sprÄk. Detta undersöktes med hjÀlp av metoden samtalsintervju utifrÄn en fenomenografisk utgÄngspunkt. Denna utgÄngspunkt innebar att lÀrarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förstÄelse av mÄlen Àr av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom tvÄ övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebÀr: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framÄtsyftande samt frÀmjande för förstÄelsen av mÄlen som grundlÀggande inom formativ bedömning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av nÄgra vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gÀller motivation och inlÀrning. Syftet Àr ocksÄ att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. VÄrt arbete grundar sig pÄ studier frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar frÄn samma kommun med barn i Äldrarna 4-5 Är. För att fÄ en helhet i vÄr undersökning, utifrÄn ett barnperspektiv, har vi anvÀnt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i Är 7-9 gör och tÀnker nÀr de undervisar i geografi. Jag ville ocksÄ veta vilka uppfattningar de har av Àmnetsamt undersöka hur samma lÀrare ser pÄ begreppet syntes kopplat till geografiÀmnet. Jag ansÄg det ocksÄ vara nödvÀndigt att undersöka om och hur geografiÀmnet Àr synligt i andra Àmnen.Jag stÀllde tvÄ frÄgor utifrÄn mitt syfte:1. Hur uppfattar nÄgra lÀrare i Är 7-9 skolÀmnet geografi? Vilekn syn har de pÄ Àmnet?2.

Since a few years back television has been on a verge of an enormous digital change. Web-TV is now growing at an incredible rate and is said to completely change the way we consume TV. The purpose of this essay is to determine and gain an understanding of how representatives of the broadcast industry looks at the phenomenon of web-TV and especially the different kinds of online video services and how they believe this will affect the television. Methods used are qualitative interviews which we compared with previous studies on the subject and acknowledged communication theories. The respondents were people with good insight and understanding of the media and TV industry.

NÀr det gÀller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berÀttande finns det mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för anvÀndaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hÀnsyn till, bland annat mÄste markörerna vara igenkÀnnbara som just markörer samtidigt som de mÄste vara tolkningsbara av bildigenkÀnningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berÀttandet mÄste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr scenarier och prototyper har utvecklats utifrÄn designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat pÄ teorier om designprinciper för augmented reality och berÀttande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvÀrderats genom anvÀndbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gÄng? ? en platsbaserad berÀttelse med tillhörande augmented reality­markörer.

I denna studie kan du lÀsa om hur lÀrare i grundskolans yngre Äldrar uppfattar nivÄgruppering och ser pÄ den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig pÄ intervjuer med fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ tvÄ olika skolor. TvÄ av dessa lÀrare Àr vana vid att anvÀnda sig av nivÄgruppering i undervisningen medan de andra tvÄ har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanstÀllning av tidigare forskning kring nivÄgruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av vÄra intervjuer som dÀrefter diskuteras och stÀlls emot tidigare forskning.

Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.