Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvÀrlden uppfattas av mÀnniskor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

I vÄr studie har vi undersökt samhÀllslÀrares attityder och deras tankar kring Àmnet inom de teoretiska och de praktiska programmen pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrares attityder till samhÀllskunskapen som ett kÀrnÀmne pÄverkar deras undervisning och likvÀrdigheten i kursen pÄ de olika programmen. Det Àr en fenomenografisk studie av lÀrares attityder. Vi har grundat vÄr analys pÄ intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lÀrarnas attityder. Vi kan konstatera att lÀrarnas attityder gentemot programmen pÄverkar likvÀrdigheten i SamhÀllskunskap A, bland annat för att eleverna pÄ de teoretiska programmen ses som norm.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva högstadielÀrares uppfattningar om anvÀndningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvÀndning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjÀlp av en enkÀt. Resultaten visar, att lÀrarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nÀmligen elevperspektiv, lÀrarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar av begreppet ekosystemtjÀnster samt hur deras förhÄllningssÀtt mÀnniska? miljö framtrÀder nÀr de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, dÀr sÄvÀl ekosystemtjÀnster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgÄngspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten Àr dels att begreppet ekosystemtjÀnst kan uppfattas pÄ tre kvalitativt skilda sÀtt: MÀnniskan hjÀlper ekosystemen, mÀnniskan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjÀnster Àr en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhÄlla sig antingen distanserat eller involverad i förhÄllandet mÀnniska ? miljö.

Med utgÄngspunkt frÄn de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter frÄn utbildningen samt den inledande karriÀren vid första UbÄtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlÀgga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hÀmtades frÄn de empirinÀra forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory dÀr datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett vÀrdefull insikt i vad som krÀvs för att rekrytera och fÄ de nya officerarna att stanna i UbÄtsflottiljen. Studien visade pÄ bristande informationsspridning och att vÀrnpliktens upphörande kommer att spela stor roll nÀr det gÀller framtida nya officerares förförstÄelse för utbildningen och den framtida karriÀren. Vidare att utbildningens innehÄll och lÀngd inte Àr optimalt utformad för karriÀren pÄ UbÄtsflottiljen.

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

BAKGRUND:HÀr ger vi lÀsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad vÄra styrdokument sÀger kringden skönlitterÀra lÀsningen i skolan.SYFTE:VÄrt huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger talar om att de anvÀnder skönlitterÀr lÀsning iundervisningen. Med hjÀlp av delfrÄgorna: Vilken litteratur lÀser man i skolan? Hur serpedagogerna pÄ relationen mellan skönlitteratur och lÀrande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterÀr lÀsning och hur de anvÀnder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterÀr lÀsning i skolan Àr av stor vikt. Det Àr nÄgot de anvÀndersig av och nÄgot de tycker Àr viktigt bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Denna studie undersöker begreppet elevnÀra som anvÀnds i Kursplan för Svenska frÄn Är 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lÀrare för att ta reda pÄ deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas Àven.Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lÀrarnas Äsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att bÄde de intervjuade lÀrarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnÀra innebÀr, men Skolverket har dock en bredare syn.Alla de intervjuade lÀrarna har olika definitioner, vilket visar att det Àr problematiskt att i ett styrdokument anvÀnda ett begrepp dÀr tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna Àr mÄlstyrda Àr det viktigt att dessa mÄl Àr tydliga sÄ att lÀrarna kan förstÄ dem.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar lÀrare har av kommunikationsförmÄgans innebörd och betydelse i matematik pÄ lÄgstadienivÄ i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lÀrares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmÄga tycks saknas. UtifrÄn en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklÀrare som undervisar i Ärskurs 3. Resultatet av analysen Àr tre beskrivningskategorier om lÀrarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmÄga. Kategorierna Àr följande: Kommunikation Àr att diskutera tillsammans, kommunikation Àr att förklara sin tankegÄng och kommunikation Àr att resonera fram en lösning.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.