This paper reports from a study looking at teacher?s and student?s apprehensions regarding rubrics. The idea to research this specific subject stems from our interest in this phenomenon due to our education and curiosity about how rubrics are apprehended and not about how they are used or described. To explore this area we have used empirical material compiled through interviews. The analysis is done by creating categories containing various apprehensions expressed in the material through different characterizations of the phenomenon called rubrics.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om sÄnglÀrares uppfattningar kring sambandet mellan sÄng och hÀlsa. Studien Àr avgrÀnsad till sÄnglÀrare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och dÀrmed efterLÀroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrÄn en bakgrund med tidigare forskning om hÀlsa och musik, den teoretiska utgÄngspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? LÀrarnas syn pÄ det övergripande sambandet mellan sÄng och hÀlsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? HÀlsofrÀmjande metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen? HÀlsorisker i samband med undervisning och lÀrande i sÄng? Informanternas uppfattningar kring allmÀnna hÀlsoaspekter? Samverkan med andra lÀrare och elevhÀlsanResultatet av studien visar att sÄnglÀrarna har olika utgÄngspunkter i sin syn pÄ sambandet mellan sÄng och hÀlsa, vissa utgÄr frÄn sÄngens hÀlsoeffekter medan andra tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofaktorer som pÄverkar sÄngen. SÄnglÀrarna upplever att kursplanerna lÀmnar utrymme för hÀlsoaspekter i undervisningen men de förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt.

Denna studie Ă€r ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Åtvidabergs kommun, dĂ€r man har tillĂ€mpat ett slags roterande kommunchefskap som bestĂ„r av en chefsgrupp pĂ„ fem individer dĂ€r man roterar pĂ„ posten som formell kommunchef med tvĂ„ mĂ„naders intervaller. Studien baseras pĂ„ kvalitativa interjuver med bĂ„de kommunchefer och politiker verksamma i Åtvidaberg. Vi tillĂ€mpar ett maktperspektiv nĂ€r vi analyserar vĂ„ra informanters utsagor, genom att i synnerhet stĂ€lla dessa i förhĂ„llande till Dennis H. Wrongs maktformer..

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förstÄelse för hur spelberoende mÀn uppfattar fenomenet nÀtkasinoreklam pÄ TV. Vem bör bÀra ansvaret och hur upplever man sig pÄverkas av den typen av reklam, Àr centrala frÄgor i uppsatsen.Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrÄn en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att mÄnga spelberoende personer uppfattar nÀtkasinoreklam pÄ TV som ett fenomen som borde tas mer pÄ allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag Àr gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning Àr att en tydligare lagstiftning samt ett mer framtrÀdande ansvarstagande Àr av vikt..

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). SprÄkstörning och lÀrande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlÀrning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.

Under vÄren 2015 tilldelades jag LÀrarförbundets Stipendium för studenter som lÀser till lÀrare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn pÄ lÀrande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare frÄn tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga pÄ ett spÀnnande sÀtt. HÀr vÀcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frÄgor om fritidshemmets utveckling och verksamhet hÀr i Sverige.

Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Innan vi pÄbörjade vÄr lÀrarutbildning har vi bÄda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 Är tid,som assistent, obehörig lÀrare och förÀlder. VÄr erfarenhet frÄn bÄde verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlÀrare undervisar elever i grundskolan sÄvÀl som grundsÀrskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit nÄgot oprecisa och i realiteten har en ÀmneslÀrarexamen givit tillrÀcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska Àmne- na i grundsÀrskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krÀvs ÀmneslÀrarutbildning samt speciallÀrarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsÀrskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hÀlsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlÀrare i grundsÀrskolan uppfylls av ytterst fÄ, om ens av nÄgon, i dagslÀget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi lÄter vandra genom en ÀmnesomrÄdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlÀrare i deras möte med grundsÀrskolan.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet Àr en fest!".

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i Ă€mnet hĂ„llbar utveckling för att sedan fokuserapĂ„ den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi Ă€ter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmĂ„l för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill Ă„r 2010. För att möta produktionsmĂ„let sattes ett inriktningsmĂ„l för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt Ă„r 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i mĂ„ltidsverksamheter Ă€r stor.