Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

The purpose of this study is to investigate and describe the variation in perceptions of demands and expectations of study performance among a group of students at an upper secondary school. The study is inspired by a phenomenographic approach in which variations in perceptions of a phenomenon are of importance. Twelve students at a science program participated and were interviewed in groups of four. The results show that among the students there are several different perceptions of the demands and expectations to perform they felt present in their lives. The most important result is that it is the students' own demands and expectations on their performance and study results that are seen as the most demanding..

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete pÄ 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete Àr att jag ska fÄ inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översÀttningen Drömmar). Eleverna ska fÄ pröva sina förmÄgor och lÀra sig att bÀst utnyttja sina resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

Studiens syfte var att undersöka hur Àmnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har Àven innefattat tvÄ forskningsfrÄgor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med Àmnesintegrering och arbetslagets pÄverkan mot elevernas kunskapstillÀgnande. Undersökningen Àr en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter frÄn tvÄ olika skolor inom LuleÄ kommun som anvÀnder sig av Àmnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att Àmnesintegrerat arbete Àr en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslÄngt kunskapstillÀgnande..

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Examensarbete beskriver hur jag inom fenomenografins ramar provar Learning Study somkompetensutvecklingsverktyg. Det Àr ett undervisningsförsök i förskoleklassensmatematikundervisning. Med variationsteori som grund jag försöker ta reda pÄ kritiska aspekter för att göra lÀrande möjligt. Genom att förintervjua barnen, utföra planerade lektioner med det avsedda lÀrandeobjektet och Äterintervjua om det erfarna lÀrandeobjektet, Àr min avsikt att komma till vÀrdering om det iscensatta lÀrandeobjektet under videofilmad lektion. Resultat visar att Learning study Àr ett utmÀrkt instrument för lÀrares egen lÀrande och gör det möjligt att finna och mÄlmedvetet fullgöra kritiska villkor för lÀrande..

Uppsatsen behandlar payoffbegreppets anvÀndning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, tvÄ oförenliga paradigm, begreppsmÀssigt förvÀxlas och blandas samman i energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osÀkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska begrepp gÄr oberörda förbi de svÄrigheter som annars vÀntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska begrepp, företagsekonomiska begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

Syftet med studien Ă€r att studera vilka skillnader och likheter som finns i förvĂ€ntningarna pĂ„ specialpedagogrollen i skolan hos elva grundskollĂ€rare som Ă€r verksamma pĂ„ sju grundskolor i Ă„rskurserna 6-9. En historisk tillbakablick ges frĂ„n speciallĂ€rar- till specialpedagogutbildning som Ă€ven inkluderar styrdokument samt olika perspektiv pĂ„ specialpedagogik. Även synen pĂ„ specialpedagogrollen i och utanför Sverige tas upp. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv anvĂ€nts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka vilka förvĂ€ntningar grundskollĂ€rarna upplever att de har pĂ„ specialpedagogrollen i skolan och hur lĂ€rarna anser att dessa förvĂ€ntningar infrias samt vilka arbetsuppgifter grundskollĂ€rana anser vara viktigast att specialpedagogen utför och hur lĂ€rarna uppfattar dessa.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturlÀsning samt i vilken utstrÀckning estetiska lÀsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturlÀsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnÄs och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkÀt med öppna och slutna frÄgor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna bÄde genomlider och genomlever undervisningen och lÀsningen. Andelen estetiska lÀsningar Àr lÄg jÀmfört med andelen efferenta.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskĂ„da konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnĂ€ren. Skulle de bĂ„da verkligen fĂ„ hĂ€nga sina alster sida vid sida pĂ„ en utstĂ€llning, var frĂ„gan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnĂ€rer finns det Ă€n i dag ingen tydlig konstnĂ€rslegitimation. Hur ska man som elev pĂ„ det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som fĂ„r kalla sig konstnĂ€r eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlĂ€rare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen Ă€r gjord utifrĂ„n en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benĂ€mningen; Fokusgruppsamtal.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ syn pÄ och försöka förstÄ elevers perspektiv gÀllande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?MÀnniskan och samhÀllet? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjÀlp av och prova pÄ olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutstÀllning. VÄr emperi bestÄr av material insamlat under skolprojektets gÄng, sÄ som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvÀrderingar.