Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

I vÄrt arbete har vi haft tvÄ syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt dÀr frÄgan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte dÀr fokus lÄg pÄ problem i processen nÀr vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt omrÄde förstÄeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga omrÄde vi valt att göra förstÄeligt Àr: ?Vad Àr jord och var kommer den ifrÄn??.

SyfteDet övergripande syftet med studien Àr att identifiera det specifika lÀrande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lÀrprocesser i bildÀmnet, sett ur en bildlÀrarstudents perspektiv, baserat pÄ tvÄ bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod pÄ en gymnasieskola. Ett understÀllt syfte Àr att urskilja lÀrarstudentens uppfattning om lÀrande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lÀrarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. VÀgledande frÄgor för studien Àr:? Vilken typ av lÀrande och kunskap bidrar de estetiska Àmnena med?? Hur kan vi anvÀnda det specifika lÀrande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frÄgestÀllning varit vÀgledande:? Vilka uppfattningar om lÀrande framtrÀder i gymnasieelevens och lÀrarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag anvÀnt en etnografisk metod, som nÀrmar sig en sÄ kallad sjÀlvetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som hÀnder i forskarens nÀrmiljö.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och fÄ en fördjupad kunskap kring hur gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till det vidgade textbegreppet och bilder som sprÄk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras anvÀndande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjÀlp av ett digitalt frÄgeformulÀr som skickats via e-post till ÀmneslÀrare, dock ej bild- eller medielÀrare, pÄ 22 olika gymnasieskolor i SkÄne lÀn.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, sÄsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska lÀroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar Àven studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar pÄ en positiv syn hos de medverkande gymnasielÀrarna gentemot bildanvÀndande i undervisningen och pÄ vilka möjligheter och hinder gymnasielÀrarna ser med ett medvetet anvÀndande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssÀtt prÀglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning dÀr eleverna har en större möjlighet att nÄ de mÄl som Àr uppsatta i lÀro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhÀlls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans vÀrld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet FramÄt och om de i detta samarbete har hittat vÀrden som har varit av betydelse för att kunna anvÀnda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner dÀr har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning bestÄr av en skolledare som varit deltagande i projektet och tvÄ skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktÀrerna för ledare i denna undersökning.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kÀndes handikappidrotten mer intressant Àn nÄgonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera sÄ bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut frÄn att vara pÄ amatörnivÄ till att nÄ den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsÀttning av att vara amatör till att nÄ elitnivÄ inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen Àr gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell dÀr olika utsagor bildade kategorier.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation pÄ gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svÄrt i början för eleverna att slÀppa hÀmningar och krav och att vÄga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det hÀr utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. DÀrför var jag nyfiken pÄ hur elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskÀllorna och om nÄgon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop nÄgra moment ur kursernascentrala innehÄll med förhoppning om att eleverna skulle fÄ en ökad förstÄelse för denskapande processen i dans.

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

My main purpose with this paper of John Steinbecks Of mice and men is to both analyze the long-lived structures and the unique individual destinies of the novel. I employ the method of the historical Annales-movement and use three divided levels in my analysis to try to capture these high structures and low moments of humanity in Structure, Konjuncture and the Individuality. The first level, Structure, is used to see how long-lived almost invisible geographic structures set the human act of condition. The second level, Konjuncture, is easier to grasp in understanding of time and embraces for example economic structures as the industrialism. The last level of Individuality is the fastest in time and easiest to understand but in the long run also the least important.

I den hÀr uppsatsen undersöks fyra svenska som andrasprÄkslÀrares upplevelser av den australiska genrepedagogiken, vilken har nÄtt stor framgÄng och spridits pÄ skolor runt om i vÀrlden. Pedagogiken baseras pÄ förvissningen att alla elever, i synnerhet andrasprÄkselever, behöver explicit undervisning för att utveckla sina lÀs- och skrivförmÄgor samt för att kunna tillÀgna sig kunskaperna inom de olika skolÀmnena.Mot bakgrund av genrepedagogikens spridning i Sverige, Àr mitt syfte att fÄ kunskap om hur fyra verksamma svenska som andrasprÄkslÀrare upplever den australiska genrepedagogiken.Metoden som ligger till grund för min undersökning Àr fenomenografin och materialet utgörs av fyra ljudinspelade intervjuer, som sedan transkriberats.Resultaten visar att samtliga informanter Àr nöjda med metoden. Fördelarna Àr att genrepedagogiken lett till snabba resultat, tydliga mÄluppfyllelser sÄsom förbÀttrade grammatik- och skrivkunskaper, minskat klyftan mellan elever med olika bakgrund och bidragit till ett kollaborativt lÀrande. Det visade sig ocksÄ att informanterna inte upplever nÄgra nackdelar med metoden, men dÀremot stött pÄ nÄgra svÄrigheter. Samtliga upplevde att den stora skillnaden mellan deras tidigare arbetssÀtt och genrepedagogiken Àr att det tidigare arbetssÀttet var implicit till skillnad frÄn genrepedagogiken som Àr explicit, vilket bidragit till att syftet med undervisningen blivit tydligare för bÄde eleverna och lÀrarna.

Palliativ vÄrd och omsorg till Àldre Àr den viktigaste arbetsuppgiften inom Àldreomsorg och kommunal hÀlso- och sjukvÄrd och grundar sig pÄ ett palliativt förhÄllningssÀtt utifrÄn hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till nÀrstÄende. En betydelsefull yrkeskategori i denna vÄrd och omsorg Àr omsorgsassistenter som Àr den personal som utför den nÀra och dagliga vÄrden och omsorgen till den Àldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sÀtt att erfara, uppfatta och förstÄ palliativ vÄrd och omsorg i livets slutskede, till Àldre personer, utifrÄn svÄra vÄrd- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har anvÀnts. Specifikt för fenomenografi Àr att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom tvÄ skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes nÀrstÄende och Att möta och hantera den döendes tankar, kÀnslor och symtom.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever tÀnker nÀr de löser matematiska problem inom omrÄdet division. Eleverna gÄr i Ärskurs tvÄ och de ska lösa tvÄ olika divisionsuppgifter med hjÀlp av laborativt material. I vÄr undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgÄr det att elever har mÄnga olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvÀgagÄngssÀtt i de bÄda divisionsuppgifterna. Det framkom Àven att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna nÀr de löser uppgifterna.?.

Elevers möte med skolan innebÀr ett möte med ett brett innehÄll som innefattar en uppsjö av olika sÀtt att anvÀnda sprÄk. Denna variation i sprÄkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de sprÄkliga praktiker som kringligger texterna. NÀr det dÀremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begrÀnsad; detta gÀller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka förstÄelse inom omrÄdet.I studien intervjuades 12 elever i Ärskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.