Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

VÄr projektredogörelse bygger pÄ hur vi utifrÄn vÄrt empiriska underlag, som till stor del bestÄr av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att anvÀnda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet Àr att belysa begreppen empati och sjÀlvkÀnsla och skapa ett forum som inbjuder till sÄvÀl samtal som estetiska lÀroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar pÄ olika kÀnslor, som fÄr uttryck i bÄde bild och text. Förhoppningen Àr att det vidgade textbegreppet vÀcker tankar som skapar tillfÀllen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vÄrt projekt har vi lÀst litteratur gÀllande empati, sjÀlvkÀnsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielÀrare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningslÀget som framhÄller frÀmst de positiva sidorna med matriser. De frÄgestÀllningar som jag Àmnat besvara var: Hur uppfattar historielÀrarna att matriser bör anvÀndas i undervisningen? Vad Àr lÀrarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lÀrarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som anvÀndes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomlÀsningar av de transkriberade intervjuerna dÀr citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier dÀr lÀrarnas utsagor sÄgs som ett redskap för Skolverket, lÀrarna och eleverna.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har pÄ estetik och pÄ vilket sÀtt de arbetar kring de estetiska Àmnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta ocksÄ förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som bÄde blivande och verksamma lÀrare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att fÄ se en helhet. En renodlad intervjustudie var dÀrför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fÀltanteckningar och observationer.

Detta examensarbete Àr ett försök i att utföra ett estetiskt projekt i ett sprÄkÀmne nÀmligen franska. Jag genomförde detta projektet för att uppleva hur elever arbetar estetiskt i ett teoretiskt Àmne. Eleverna skulle gruppvis utföra en tecknad serie och ett rollspel pÄ franska, med utgÄngspunkt frÄn den tecknade serien. FrÄn empirin av mitt estetiska projekt med eleverna har jag analyserat hur eleverna upplevde projektet och dÀrmed sitt lÀrande i ett teoretiskt Àmne. Elevernas engagemang och motivation i arbetet var stort.

Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurs fem och sex uppfattar relationen mellan lÀsförstÄelse- och matematiksvÄrigheter samt hur de vÀljer att arbeta inom dessa omrÄden. Vi har Àven genom enkÀter hos dessa lÀrares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom lÀsförstÄelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgÄtt frÄn i denna rapport Àr fenomenografi som handlar om hur mÀnniskor uppfattar sin omvÀrld. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner.

Studiens syfte Àr att synliggöra hur andrasprÄkselever pÄ högstadiet beskriver sin upplevelse och sin förstÄelse dÄ de lÀser faktatexter i de praktisk-estetiska Àmnena. För att undersöka detta, har följande frÄgestÀllningar valts:Vilka svÄrigheter beskriver andrasprÄkselever att de upplever i lÀsningen av och arbetet med faktatexter? Hur beskriver andrasprÄkselever att de gÄr tillvÀga för att förstÄ faktatexter?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju andrasprÄkselever i Ärskurserna 8 och 9. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats, vilken bl a poÀngterar vikten av social interaktion samt sprÄkets betydelse för tÀnkande och lÀrande.Resultatet visar att informanternas erfarenheter av lÀsning av faktatexter frÀmst kommer frÄn de naturvetenskapliga och de samhÀllsvetenskapliga Àmnena, samt matematik. Deras erfarenheter av lÀsning i de praktisk-estetiska Àmnena förefaller begrÀnsad, förutom i hem- och konsumentkunskap.

Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lÀrande av dans och om de estetiska Àmnena kan vara en bidragande faktor till studieframgÄng. Genom att förankra dansen i teori och forskning har vi velat belysa dansen som kunskapsomrÄde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att pÄ detta vis försöka beskriva vad eleverna fÄr för kompetens med sig dÄ de Àgnar sig Ät estetiska Àmnen, i synnerhet dans. Vi har Àven velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap Àr anvÀndbar i andra sammanhang Àn just i samband med dans. För att svara pÄ frÄgor inriktade mot dansomrÄdet har vi Àven blickat ut mot andra estetiska fÀlt.

This paper is about Soren Aabye Kierkegaards (1813-1855) philosophy regarding the relation between the aesthetic and the ethic stage. The result of the essay is a modification of the aesthetic problem. The suggestion is to convert part of Kierkegaard?s metaphysical claims into an epistemic approach. An epistemic approach means to hold a position of well grounded stipulative beliefs.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen Àr inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det sÄ kallade utfallsrummet och söker svaret pÄ frÄgestÀllningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier bestÄr av pedagogiskt förhÄllningssÀtt, lyckade exempel, svÄrigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning dÀr resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra pÄ vilka sÀtt lÀrare ser pÄ den estetiska verksamheten i skolan. Den lÀrarkategori som vi valt att rikta in oss pÄ Àr högstadielÀrare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera pÄ det estetiska omrÄdet inom skolan berodde framförallt pÄ den omorganisation som skedde inom lÀrarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska omrÄdet, att ett större fokus kom att riktas pÄ den estetiska verksamheten Àn vad som tidigare varit fallet.

Mitt examensarbete grundar sig i den erfarenhet som jag har skaffat mig under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i spanska och allmÀnt utbildningsomrÄde som jag har haft de senaste tre Ären och Àven frÄn vikariat som ÀmneslÀrare. Erfarenheter om anvÀndning av olika metoder som grundar sig i estetiska dimensionen. Metoder som har förvandlat de monotona lektionerna till inlevelse rika och aktiva lektioner. Aktiva lektioner har gjort att eleverna utvecklat det muntliga spanska sprÄket och ocksÄ vÀckt upp och ökat elevernas intresse för det spanska sprÄket och Àmnet spanska.  De estetiska metoderna har haft en mycket viktig roll under de aktiva lektionerna.