Studiens syfte sökte svar pÄ om det gÄr att se kvalitativt skilda sÀtt hos studenter att sjÀlva beskriva sitt eget lÀrande pÄ gymnasienivÄ. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrÄn Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som gÄr ut pÄ att endast stÀlla en frÄga till respondenterna. Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv pÄ svaren.Jag fann att den metodik som jag anvÀnde inte var tillrÀcklig för att sÀkerstÀlla validiteten i den empiri som insamlades. NÄgot som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som Àr vÀsentlig för att kunna faststÀlla synvÀndor utifrÄn Ahlbergs metod. Metoden som i grunden Àr anpassad för studier pÄ universitetsstudenter under en hel praktikperiod, Àr möjligen inte lÀmplig att applicera pÄ gymnasieelever dÄ de inte uppnÄtt samma mognadsgrad.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Med denna uppsatsen försöker jag förstÄ attityder och mÄl hos förskolebarn nÀr de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhÄllningssÀtt pÄverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för dÄ de mÄlar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

AbstractSyftet med föreliggande undersökning Àr att studera hur gymnasieskolans lÀroplan tolkas och om styrdokumentens mÄl nÄr ut till eleverna pÄ det sÀtt som avses och, som en följd av detta, om lÀrares och elevers förvÀntningar pÄ vad eleverna ska lÀra sig stÀmmer överens. Detta undersöks genom att se hur ett specifikt Àmne ? estetisk kommunikation ? inom musikomrÄdet pÄ estetiska programmet beskrivs i lÀroplanen, hur Àmnet tolkas och förmedlas av en grupp lÀrare, och hur detta i sin tur tas emot av eleverna i tvÄ klasser pÄ musikinriktningen pÄ estetiska programmet, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Genom att studera lÀroplansteori och lÀroplanshistoria gÄr det att se en mÀngd olika parametrar vad gÀller till exempel politiska influenser, kunskapssyn och Àmnens olika vÀrden i jÀmförelse med varandra, vilka alla Àr faktorer som kan vara till hjÀlp med arbetet inom skolutveckling. Den forskning och litteratur som jag har anvÀnt rör sig frÀmst inom lÀroplansteori och estetiska lÀroprocesser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers uppfattning av feedback i estetiska bildÀmnen. Undersökningen motiveras av att feedback frÄn forskningshÄll ses som en av de avgörande faktorerna för lÀrandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för feedback sÄ analyseras elevernas uttalanden om feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jÀmförs ocksÄ utifrÄn annan forskning om feedback, dÄ Àven undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning Àr presenterad i en forskningsöversikt om feedback.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Denna kritiska studie visar att inom lÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad hÀrskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhÄlla och bedöma kunskap. Det Àr framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lÀrkulturer och lÀrstrategier vilka Àr troliga att ge Äterverkan pÄ hur blivande lÀrare iscensÀtter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrÀdare för lÀrarutbildningen som slÄr fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lÀrande som harmonierar med olikheter vilket fÄr stöd av skolans uppdrag som Àr att erbjuda en skola för alla dÀr alla ska erbjudas likvÀrdig utbildning efter sina egna förutsÀttningar, förmÄgor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som bestÄr av motpolerna estetiska lÀrprocesser ? akademisk ideologi som fÄr en Äterverkan för estetikens position i lÀrarutbildningen dÄ motsatsparet ses ha en relation dÀr den ena utesluter den andra. LikasÄ medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras ocksÄ i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka beröringsytor mellan skolÀmnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av Àmnena som stÀrker och kompletterar varandra. Jag har utgÄtt ifrÄn tesen att man kan se pÄ svenskÀmnet som ett ?praktiskt-estetiskt? Àmne och bildÀmnet som ett kommunikativt sprÄkÀmne. Hur kan man utifrÄn det arbeta Àmnesintegrerat med Àmnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstÄs i förhÄllande till estetiska lÀrprocesser? Sex lÀrare, tre svensklÀrare och tre bildlÀrare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av Àmnena och de fÄr berÀtta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad det Àr som gör att elever kan uppleva det som meningsfullt att arbeta med de olika delarna i estetiska arbetsprocesser. SlöjdÀmnet och bildÀmnet i grundskolan innehÄller processer dÀr eleven sjÀlvstÀndigt utvecklar idéer. Vilka förutsÀttningar krÀvs för att det ska bli meningsfullt för eleverna att utveckla sina idéer, vilja genomföra dem med omsorg, och Àven pröva resultatet i ett socialt sammanhang eller för sin egen erfarenhets skull. Forskare beskriver de estetiska Àmnena som viktiga för den personliga identitetsutvecklingen, och att eleven fÄr möjlighet till kreativitetsutveckling genom att följa ett arbete frÄn ?ax till limpa?.

DÄ aktivitet Àr ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det Àr betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förstÄelse för vad aktivitet innebÀr för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter frÄn tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter frÄn ett universitet i norra Sverige, fem frÄn vardera sjuksköterske-, lÀrar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillÀmpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfrÄga dÀr universitetsstudenterna ombads berÀtta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i tvÄ teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.