Sök:

Sökresultat:

8105 Uppsatser om Estetiska lärprocesser bild - Sida 51 av 541

HÄllbarhetsredovisningen - Àr granskningen i behov av lagstadgning

De senaste Ären har trenden för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav pÄ bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt dÀrefter. Intressenterna efterfrÄgar inte bara hur bolagenförhÄller sig finansiellt utan vill Àven ha upplysningar pÄ hur de behandlarmiljön, ser pÄ sociala och etiska frÄgor samt den ekonomiska aspekten som hördÀrtill. HÄllbarhetsredovisningen Àr idag ett frivilligt redovisningsomrÄde somendast funnits pÄ marknaden i ca 10 Är. Det finns ingen klar definition pÄ vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hÄllbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer pÄ marknaden att tillgÄbÄde för upprÀttandet och granskningen av en hÄllbarhetsredovisning.

Att vÀxa i klassrummet: En studie över musiklÀrares arbete med grupprocesser, bedömning och musikÀmnets vetenskapliga och konstnÀrliga karaktÀr

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Relationer, studioklimat och konstna?rlig integritet : hur pa?verkar de slutresultatet?

I detta examensarbete har jag skrivit, spelat in och producerat tva? la?tar a?t gruppen Hey Mary, arrangerat tio la?tar skrivna av Andrew Lloyd Webber a?t Stockholms Estetiska Gymnasium samt programmerat en prototyp pa? en iPhone-app, som i framtiden kan anva?ndas som ett nytt sa?tt fo?r artister att na? ut till fans pa? men som i dagsla?get a?r en portfolio fo?r mig som la?tskrivare och producent.Syftet med den ha?r skrivna rapporten a?r att o?vergripande beskriva det konstna?rliga projektet och att analysera huruvida relationen mellan producent och artist/besta?llare samt klimatet i studion pa?verkar slutresultatet samt att reflektera o?ver hur mycket man som komposito?r och musikproducent kan kompromissa med sin konstna?rliga integritet i fo?rha?llande till besta?llarens/artistens o?nskema?l/krav, till mina egna tekniska och materiella fo?rutsa?ttningar och begra?nsningar samt till givna tidsaspekter..

Imageskapande : En studie om Halmstads projicerade bild, och hur vÀl den uppfattas

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumĂ€rkesbyggande som idag Ă€r en stor del av mĂ„nga regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmĂ€nna intresset för hĂ„llbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hĂ„llbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjĂ€lp av destinationsutveckling blir ofta en förlĂ€ngning av ett varumĂ€rkesbyggande för en region.Halmstad Ă€r Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invĂ„nare. StrĂ€nderna och sommaren har gjort staden till en stor allmĂ€nt kĂ€nd turistort.

Konsthall i Uppsala

AbstractKonstenshus.nu Àr en organisation som jobbar för Uppsalas generella konstscen. Idag Äterfinns Uppsalas konstmuseum i  den södra flygeln pÄ Uppsala slott. Lokalerna anses oflexibla och fyller inte de krav som stÀlls pÄ ett modernt konstmuseum. Konstenshus.nu utforskar möjligheten om en ny byggnad skulle kunna uppföras för att husera Uppsalas konstmuseum och dess verksamhet pÄ ett bÀttre sÀtt.En tomt invid det nya resecentumet i  den centrala delen av Uppsala har pekats ut som en potentiell plats för uppförandet av ett nytt konstmuseum, som bereder möjlighet till en framtida utveckling av verksamheten.Det har kandidatarbetet Àr resultatet av hur ett konstmuseum som uppförs pÄ kattalin-tomten, invid Uppsala resecentrum skulle kunna se ut. Arbetet kretsar kring att undersöka hur ett potentiellt nytt konstmuesum skulle kunna bidra med estetiska kvalitéter den omkringliggande stadsvÀven, igenom att utifrÄn ett arkitektoniskt perspektiv gestaltas med ett eget och unikt uttryck..

?Och teater ? det Àr ocksÄ bögigt?? Intervjuer med killar som valt ES musikal - ett könsmÀrkt gymnasieprogra

Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Att arbeta som vÄrdbitrÀde i hemtjÀnst : En studie om det positiva i yrket och hur de framstÀlls i olika media

I Sverige arbetar idag 91 800 personer som vÄrdbitrÀden i hemtjÀnst. Tre av fyra vÄrdbitrÀden i hemtjÀnst har arbetat lÀngre Àn fem Är. Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka faktorer som kan vara bidragande till att vÄrdbitrÀderna arbetar i hemtjÀnsten. Vad de anser om och hur de eventuellt pÄverkas av medias bild. Fakta har ocksÄ söks om varför det har skrivits om vÄrdbitrÀdesyrket och med vilket syfte.

Samtal ger bilder mening : En studie av bildsamtal med förskolebarn

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, dÀr de pratar om sina egna bilder samt konstnÀrers verk. Syftet med undersökningen Àr att jag vill veta hur sÄdana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte Àr det man vet eller tror sig veta innan som Àr viktigast, utan det Àr erfarenheterna man fÄr genom undersökningen som Àr vÀsÀntligt. Detta visar tvÄ olika former av bildsamtal dÀr samtal om konstbilder Àr det ena och samtal om barnens egna bilder Àr det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gÀller barnens fantasi. NÀr barnen berÀttade om sina egna bilder kunde de berÀtta om dem pÄ ett sÀtt som gav innehÄllet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Kamratposten och miljön -en studie av miljödiskursen i Kamratposten 1993-2003

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrÄgor i Rio de Janeiro med representanter frÄn lÀnder vÀrlden över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rÀttvisefrÄgor. Massmedier av olika slag Àr den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn Àr viktiga för deras engagemang och förstÄelse dÄ det gÀller miljöfrÄgor. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrÄgor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. MÄlet har varit att fÄ en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrÄgor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens lÀsare.

Hur redovisar kunskapsföretagen sitt humankapital i Ärsredovisningen? ? en fallstudie av tre IT-företag

Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgÄngar som skapade vÀrde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framvÀxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera Àr de tillgÄngar som huvudsakligen skapar vÀrde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansrÀkningen och frÄgan Àr dÄ hur kunskapsföretagen vÀljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rÀttvisande bild av företaget. Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för kunskapsföretagens skÀl till att redovisa sitt humankapital i Ärsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i nÄgon bemÀrkelse synliggjort sitt humankapital i Ärsredovisningen.

BÀttre hÀlsa genom gentrifikation? : -en fallstudie i Barcelona

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfrÀschning (gentrifikation) i stÀder för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bÀsta sida för omvÀrlden. DÄ man rensar bort nedgÄgna slumliknande omrÄden för att bereda plats Ät nya attraktiva bostÀder och affÀrsomrÄden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera omrÄden.VÄrt syfte Àr att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka fÄ en bild av hur hÀlsolÀget i Barcelona har pÄverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara pÄ plats söker vi att finna en större förstÄelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmÀnhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har dÀrför delats in i tre arbetssÀtt som ska forma en bild av studieobjektet.

Polisens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor

Rapportens huvudsyfte Àr att visa hur vÄldsutsatta kvinnor uppfattar polisens bemötande och Àven hur de önskat att de blivit bemötta. Vi har valt detta Àmne för att fÄ en liten bild av hur vÄldsutsatta kvinnor ser pÄ bemötandet av polisen och ocksÄ dÀrigenom fÄ svar pÄ hur polisen borde bemöta dem. Vi kom i kontakt med tre anonyma kvinnor (bl.a. genom Faluns kvinnojour) som antingen svarade pÄ vÄra frÄgor via mail eller telefon. Svaren vi fÄtt av dessa kvinnor ger en vÀldigt dyster bild dÄ ingen av dem Àr nöjd med polisens bemötande.

Olweus ÄtgÀrdsprogram mot mobbning: fungerar metoden?

Mobbning Àr ett allvarligt problem i skolorna som kan fÄ offren att mÄ mycket dÄligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det Àr dÀrför viktigt att utveckla fungerande ÄtgÀrdsprogram mot mobbning. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att undersöka om Olweus (1991) ÄtgÀrdsprogram mot mobbning fungerar. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr: om anvÀndandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende pÄ kön, Ärskurs och typ av mobbning, om den kan förÀndra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbÀttras. Metoden som valts för att undersöka detta Àr en litteraturstudie.

PÄgÄende arbeten : Ger nya regler en mer rÀttvisande bild?

Denna uppsats behandlar pÄgÄende arbeten pÄ löpande rÀkning och inriktar sig pÄ den sÄ kallade alternativregeln. Regeln innebÀr att mindre företag kan vÀlja att redovisa intÀkter vid faktureringstidpunkten istÀllet för under intjÀnandet. Alternativregeln har diskuterats flitigt utifrÄn frÄgan huruvida den kan sÀgas vara förenlig med god redovisningssed. Syftet med vÄr uppsats har dÀrför varit att undersöka om regeln Àr förenlig med god redovisning samt ifall en Ärsredovisning som Àr upprÀttad utifrÄn den kan sÀgas ge en rÀttvisande bild av ett företags resultat och stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ litteraturstudier av relevant material inom redovisning, undersökning av Ärsredovisningar samt personliga djupintervjuer med revisorer.

Förtroendet för fastighetsmÀklare

De senaste tio Ären har undersökningar genomförts av bland annat MÀklarsamfundet (Wörmann, 2006) och FastighetsbyrÄn (FastighetsbyrÄn, 2010) dÀr svenska folkets förtroende för mÀklare granskats. I FastighetsbyrÄns undersökning frÄn december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mÀklare i allmÀnhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer Àn 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka nÄgot motsÀgelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror pÄ och vad som pÄverkar kundnöjdheten hos mÀklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhÄllanden till mÀklare för att se om Äsikterna hos grupperna skiljer sig Ät. Fem mÀklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mÀter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina Äsikter och synpunkter angÄende mÀklare pÄ en stereotyp, utan pÄ egna erfarenheter.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->