Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provetläsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många avsamhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när detillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösauppgifter.

Att sluta röka är inte en lika lätt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för varför rökare vill lägga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrån en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 år. För att få en ytterligare fördjupad förståelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förändringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var påverkade av inre eller yttre motivation.

Under vår lärarutbildning med huvudämne ?Kultur, medier, estetik? (KME) på Malmö Högskola har vi fått möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna på hur man kan använda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gång bekantat oss med reflektion och lärt oss använda denna som ett verktyg i vårt lärande. Eftersom fokus legat på pedagogens roll i skolan såg vi examensarbetet som ett utmärkt tillfälle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur barn tänker kring en teaterföreställning de nyligen sett under skoltid.

Klotter kan ofta vara en inkörsport till grövre brott. Det är därför viktigt i ett brottsförebyggande syfte att kunna motverka denna kriminalitet. Med nya lagändringar och kunskap från kriminologiska teorier kan poliser idag arbeta mer effektivt mot klotter som skadegörelse. Uppsatsen belyser två viktiga arbetsmetoder mot klotter som har undersökts genom intervju och litteraturstudier. Den första metoden som uppsatsen belyser är till stor del grundad på dialog och bedrivs med fördel i projektform.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare i grundskolans senare år använder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sådana fall förekommer, detta eftersom det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, står skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. Vår bakgrund del grundas på olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vår analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. Vår datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkät där lärare fick svara om de använder sig av drama, varför de gör det och i sådana fall vilka ämnen de använder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som använde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgångspunkt utifrån tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara på de frågor vi ställt i vårt syfte.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka varför patienter med prenormalt bett söker behandling samt behandlingsutfallet både ur funktionellt och estetiskt perspektiv. Material och metod: Bland 121 patienter som har genomgått både ortodontisk och käkkirurgisk behandling, har vi valt att studera de 57 patienterna som hade prenormalt bett, 60 % var kvinnor och 40 % män. Materialet är insamlat med hjälp av kliniska undersökningar, en intervju och en enkät vid start av behandling samt tre år senare. Vi har använt oss av tre frågor i enkäten som har att göra med orsaken till behandling och behandlingsutfall. Resultat: Totalt 74 % av patienterna med prenormalt bett sökte behandling helt eller delvis p.g.a. dålig tuggförmåga och 73 % p.g.a.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivsi sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstå hur och varför de har lyckats.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor? Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare. I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.