Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. UtifrÄn vÄr grundlÀggande teori, har tio intervjuer genomförts med lÀrare i förskola och grundskola.ForskningsfrÄgorna som har behandlats för att komma fram till resultatet Àr: Hur definierar lÀrarna begreppen estetik och estetiska lÀrprocesser? Arbetar lÀrarna med estetiska lÀrprocesser och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lÀrare har positiva instÀllningar till estetik och att de anvÀnder estetiska lÀrprocesser pÄ olika sÀtt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka anvÀnds för att skapa mening om kunskap och förstÄelse. Enligt Lindströms (2008) modell anvÀnder bÄde förskollÀrarna och grundskollÀrarna sig mest av lÀrande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjÀlp av estetiken, lÀr sig andra Àmnen.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Denna studie undersöker ifall flersprÄkighet pÄverkar sÄngelevens sÄngsound samt hur sÄnglÀraren förhÄller sig till detta gentemot det nuvarande sÄngidealet. Studien genomfördes med hjÀlp av Ätta kvalitativa forskningsintervjuer dÀr fyra av informanterna var elever som gÄr estetiska programmet pÄ gymnasieskolan, Ärskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet frÄn de Ätta intervjuerna visar en del faktorer som Àr vÀsentliga för sÄngelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. SÄngeleven mÄste fÄ tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sÄnglÀraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sÄnglektionen.Resultatet visar ocksÄ att sÄnglÀrarna har olika syn kring huruvida sÄngsoundet pÄverkas av det kulturella arv eleverna har. NÄgra av informanterna menar att det Àr sprÄket som skapar sÄngsoundet medan andra syftar pÄ att det Àr nÄgot man kan öva fram..

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt grÀnssnitt och anvÀndarupplevelse men Àven ifall det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrÄn genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjÀlp av intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ 5 kvinnor och 5 mÀn i Äldersgruppen 20-30 Är. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori frÄn vetenskapliga studier inom genus och estetik anvÀnts för att ge oss en ökad kunskap inom Àmnena. Av resultatet kom vi fram till mÄnga likheter i hur estetiken pÄverkar mÀn och kvinnors InternetanvÀndning och anvÀndarupplevelser.

Studiens syfte var att undersöka vad lÀrare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. FrÄgestÀllningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lÀrare och rektorer uttryck för? Blir alla Àmnen behandlade likvÀrdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de sjÀlva stÄr för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska Àmnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkÀter till sex kulturskolors rektorer och lÀrare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lÀrare i musik pÄ kulturskolorna anser att alla Àmnen inom deras skola fÄr lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. LÀrare inom de övriga estetiska Àmnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Examensarbetet för mina studier till yrkeslÀrare vid Linneuniversitetet beskriver hur lÀrare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkÀtundersökning bland mentorer pÄ barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap pÄ gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i ansprÄk och att de inte fÄtt den kompetensutveckling som uppdraget krÀver. De upplever Àven ett dÄligt stöd skolledningen. Min slutsats Àr att om upplevelsen av trivsel hos lÀraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bÀttre, krÀvs rÀtt förutsÀttningar.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Detta arbete har fokuserat pÄ spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrÄn Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat pÄ visuella medier. Arbetets frÄgestÀllning sammanfattades som: hur förÀndras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrÄn enbart estetiska förÀndringar och intertextualitet?För att besvara frÄgestÀllningen skapades en artefakt gjord under praktik pÄ Double Zero One Zero baserat pÄ deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktÀrerna med karaktÀrer frÄn My Little Pony: Friendship is Magic. DÀrefter fick fem personer lÀsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade pÄ att Àven om Respondenten hÀvdade att detta var samma narrativ förÀndrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktÀrerna. DÀrtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.