Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen pÄ det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framvÀxt och belyses varför lÀroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlÀrare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jÀmföra detta med skolverkets lÀroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berÀttar lÀroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av lÀroplan och kursplaner, men Àven av Skolverkets egna dokumentation och utvÀrdering av arbetet med lÀroplaner och kursplaner frÄn 1991-2000.

Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Syftet med vÄr undersökning Àr att visa ett matematiklÀromedels kvaliteter utifrÄn ett estetiskt lÀrandeperspektiv. Vi vill genom analys av lÀromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och pÄ vilket sÀtt detta görs. Vi anvÀnder oss av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i lÀromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges nÄgot utrymme för estetiska lÀroprocesser eller radikal estetik i lÀroboken men att den anvÀnder sig av en del estetiska uttryck. Om man dÀremot, vilket lÀromedlet föresprÄkar, anvÀnder sig av lÀrarhandledningen som en guide genom arbetet i lÀroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Förskolan Àr i en förÀndringsprocess vad gÀller den pedagogiska rollen och innehÄllet pÄ verksamheten med fokus pÄ estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten Äterfinns inom förskolan samt hur det geografiska avstÄndet mellan aktörer pÄverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tÀnkbara faktorer som kan pÄverka detta. Centrala frÄgor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen pÄ den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna att förÀndra förskolan med fokusering pÄ estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jÀmförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..

Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande pÄ gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lÀrprocesser kan frÀmja inlÀrningen av svenska som andrasprÄk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i sÄ fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar pÄ dessa frÄgor har det genomförts en litteraturstudie inom sÄvÀl andrasprÄksomrÄdet som estetiska lÀrprocesser, och dÀrtill Àven en intervju med en pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för andrasprÄksinlÀrningen. För att lÀra sig ett andrasprÄk vÀl bör: lÀrandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lÀrandet kÀnnas meningsfullt och kÀnslorna involveras. Genom att fÄ kombinera det verbala och de estetiska sprÄken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna pÄ sitt andrasprÄk. Den slutsats som kan dras av detta Àr att estetiska lÀrprocesser som förhÄllningssÀtt kan frÀmja andrasprÄksinlÀrningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i sprÄkutvecklande syfte.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Den konstnÀrliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förÀndrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förÀndringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt Àmne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lÀrare i de estetiska Àmnena, bild och musik, ser pÄ sina Àmnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker Àven utröna hur lÀrarna ser pÄ Àmnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna besvaras genom att anlÀgga ett kunskapssociologiskt perspektiv dÀr begreppet kunskapskultur anvÀnds som undersökningsverktyg.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.