I uppsatsen undersöks verket Proposal av konstnÀren Allison Katz utifrÄn campbegreppet och ettperformativitetsteoriskt perspektiv, med syfte att utforska hur verket kan lÀsas som en kritik avexisterande estetiska kategorier och hierarkier. Analysen av verket utgÄr frÀmst frÄn CharlesSanders Peirce teckenlÀra. Resultatet av denna analys tolkas sedan genom ettperformativitetsteoretiskt perspektiv, dÀr campbegreppet förs samman med Margaretha Rossholm-Lagerlöfs estetiskt grundade resonemang om performativitet och Judith Butlers normkritiskaperformativitetsteori. Analysen och tolkningen visar hur Katz i verket Proposal genomför en radförskjutningar av existerande konsthistoriska kategorier och hierarkier, och hur betydelsen av dessainkongruenser Àr bÄde semantisk och performativ. Dessa tvÄ nivÄer gÄr inte att skilja frÄn varandra,utan Àr intrikat sammanvÀvda i Katz verk dÀr kritiken av hierarkier och kategorier framtrÀder justgenom verkets rumsliga gestaltning och betraktarens sinnliga och kroppsliga upplevelse av det..

I denna uppsats undersöks, utifrÄn 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon pÄ gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som Àr mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination Àr mindre förekommande. NÀr det gÀller ordbildning Àr sÀrskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord Àr ovanligare. PÄ lexikal nivÄ Àr det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istÀllet för att men Àven med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematiklÀroböcker Àmnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgÄngspunkt frÄn ett antal egenformulerade analysfrÄgor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det Àr en förhÄllandevis liten andel av lÀroböckernas textuppgifter som har en trovÀrdig förankring i verkligheten, dÀr endast ett fÄtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat Àr att det finns en konflikt mellan de mÄl som stÄr skrivet i de nationella styrdokumenten och innehÄllet i lÀroböcker som anvÀnds i matematikundervisningen..

Examensarbetet bygger pÄ ett verkligt uppdrag dÀr uppdragsgivaren Àr Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia Àger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, dÀribland Malmö Airport, och bedriver bÄde en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mÄl om att bevara och förvalta de naturvÀrden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mÄngfald samt öka informationen till allmÀnheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömÄl Àr inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjÀlp av utförda analyser och inventeringar ge förslag pÄ hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krÀvt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lÀra kÀnna detta och med hjÀlp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktÀrer och kvalitéer i landskapet som Àr intressanta, bÄde ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men Àven utifrÄn rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets vÀrden kring Malmö Airport Àr en form av landskapsvÄrd som inriktar sig pÄ hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprÀtthÄlla och framhÀva natur- och kulturvÀrden samt vilka insatser som kan göras för att frÀmja rekreation och ett landskaps skönhetsvÀrde. Som en koppling till landskapsvÄrden och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvÀrden och frÀmja rekreation kan naturstigar ses som ett anvÀndbart verktyg. Naturstigar tillgÀngliggör landskapet, vilket ocksÄ frÀmjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos mÀnniskor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska vÀrden. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens nÀrmiljö och utifrÄn upplevelsen frÄn naturstigen undersöka vilka landskapsvÄrdande insatser som kan tillÀmpas för att framhÀva landskapets vÀrden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehÄller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar Àven en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkÀter. EnkÀterna lÀmnades ut till ett antal elever i Ärskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi fÄ svar pÄ vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfÀlliga kunskaper i frÄgor om skolans arbetsmiljö.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov pÄ gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll Àr delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) anvÀndes för att undersöka anledningar till att studenter vÀljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Syftet med detta arbete var att undersöka om samtal i smÄ grupper kan gynna elevers begrepps- och sprÄkutveckling. Jag tittar ocksÄ pÄ om estetiska arbetsredskap, sÄsom penna, papper och lera, kan bidra med ytterligare dimensioner i elevernas kunskapsutveckling. Undersökningen har gjorts i en grupp med fyra elever som gÄr i Ärskurs 1-2. Genom att lÄta eleverna diskutera kring djurens vinterliv, samtidigt som de fick rita, skriva och forma i lera, har jag i undersökningen sett fördelar med att anvÀnda diskussioner som en del i undervisningen. I samtalet stödjer eleverna varandras utveckling bland annat genom att bygga vidare pÄ varandras uttalanden, hjÀlpa varandra hitta ord och begrepp samt stÀlla frÄgor och motfrÄgor.

Syftet med denna studie har varit att fÄ insikt i hur arbetet med skönlitteratur kan lÀggas upp för att nÄ ett dialogiskt klassrum, under de senare skolÄren. VÄr intention har Àven varit att undersöka vilka arbetsmetoder som Àr vanligt förekommande hos de lÀrare som ingÄtt i undersökningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger, varav hÀlften verksamma pÄ grundskolan och hÀlften inom gymnasieskolan. Resultatet visar att arbetet med skönlitteratur Àr utbrett och att arbetsmetoderna till viss del kan beskrivas som dialogiska. LÀrarnas intention Àr att bedriva en undervisning, vilken syftar till dialog och samspel men det anvÀnds Àven metoder som frÀmjar envÀgskommunikation.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Detta examensarbete undersöker gymnasieelevers kÀnslor inför och under muntliga redovisningar, samt hur de ser pÄ att anvÀnda datorstöd vid dessa tillfÀllen. En kvantitativ studie genomfördes bland eleverna i de tre Ärskurserna vid ledarskapsprogrammet i LuleÄ gymnasieby. Som underlag har forskning och studier om taltrÀning, muntliga redovisningar och moderna pedagogiska metoder anvÀnts, samt forskning och studier om hur IKT pÄverkar skolan av idag. Resultatet pekade pÄ att medveten inriktning pÄ att trÀna och lÀra om redovisningar och sjÀlvförtroende, IKT-kunskaper samt att anvÀnda Àmnesövergripande arbetssÀtt ger positiva resultat hos eleverna. Studien pekar ocksÄ pÄ att skolledningens underlÄtenhet att tillhandahÄlla datorutrustning av god kvalitet haft negativ pÄverkan pÄ elevernas motivation och möjligheter att tillgodogöra sig utbildning fullt ut..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjÀlp för lÀrare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer mÄste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet gÄr till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutÀndan nÄ det som stÀmmer bÀst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsÄtgÄng och att skala bort sekundÀr funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men ocksÄ det jag har lÀrt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en anvÀndbar produkt men med, frÄn planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna Àgna tid Ät, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra nytta av den lÀrdom som arbetet har fört med sig..

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle dÀr den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gÄ framÄt sÄ krÀvs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. BÄde forskare och politiker anser att det Àr inom skolsystemet som det Àr möjligt att mest effektivt pÄverka individer och dÀrför bör det vara dÀr som insatser först och frÀmst bör sÀttas in. Problematiken ligger dock i att Àmnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende pÄ vem som ser pÄ det. Det finns inga konkreta hÀnvisningar och definitiva svar pÄ hur entreprenörskapsutveckling ska nÄs vilket försvÄrar det arbete som lÀggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt Àr frÄgan huruvida Sverige ska satsa pÄ att utbilda fler individer som startar egna företag eller om mÄlet Àr fler individer som agerar entreprenöriellt?UtifrÄn teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svÄrigheten med Àmnet och de definitioner som finns men Àven hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

The general view of learning has dramatically changed during the last two decades. Today we talk about learning for life and educate to meet the demands of the information society. This new view forces us to constantly relearn and develop new knowledge ? something which has resulted in large restructuring within the upper secondary school. New forms of teaching, where the pupils are given the opportunity to a more active search for knowledge, is developing.