Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga och analysera Malmöungdomars vÀgar genom utbildningssystemet. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar. Dels en kvantitativ del dÀr vi kartlade elevsammansÀttningen pÄ samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende pÄ variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del dÀr vi genomförde intervjuer med personer inom skolvÀsendet i Malmö. Studien visar pÄ att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt Ät pÄ gymnasieskolorna i Malmö.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan öppna och slutna laborationer i Ă€mnena biologi och kemi i gymnasieskolan. JĂ€mförelsen syftar till att ta reda pĂ„ för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se nĂ€r de bĂ€st kan anvĂ€ndas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes pĂ„ fyra gymnasielĂ€rare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att det finns bĂ„de för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna sjĂ€lva tĂ€nker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Syftet med arbetet var att undersöka hur man pÄ nÄgra gymnasieskolor arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag ville försöka ta reda pÄ om ÄtgÀrds-programmen Àr ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprÀttas enbart för att det Àr lagstadgat. Den kunskap jag inhÀmtar vill jag anvÀnda i utvecklingsarbetet kring ÄtgÀrds-program pÄ min egen arbetsplats. För att nÄ syftet skulle jag göra undersökningar pÄ olika gymnasieskolor. Detta för att fÄ en bild av hur man arbetar med ÄtgÀrdsprogram i verksamheterna.

Hantering av regnvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt Àr en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta stÀder. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsÀttningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, frÀmst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med sÀrskilt fokus pÄ trÀd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter pÄ Østerbro förhÄller sig detta smÄskaliga projekt till ett större sammanhang.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.

LÀttviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lÀttviktsskiva i massivt trÀ.LÀttviktsskivan Àr uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten bestÄr av 6 mm tjockalimfogar och kÀrnmaterialet av profilerade distanser. Materialet Àr furu och lÀttviktsskivan har endensitet pÄ 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. UtifrÄn kontakter med utvalda tillverkare och anvÀndare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag pÄ förbÀttringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av tvÄ halvor med centrumhÄl har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.

The purpose of the study is to examine the multilingual student?s use of IT in school.The study also highlights the teacher?s view of development and how they use IT in their own teaching.A qualitative approach study was conducted to acquire a deeper understanding of students' language learning by using IT. In the study, it was assumed socio-cultural perspective in which learning takes place through interaction with others.The result shows that multilingual students have difficulty understanding information available on the internet and they are either waiting to meet a teacher to get a clearer picture of what to do or doing tasks even though in some cases misunderstand the task. Language teachers also confirm student?s impression and at the same time express the concern that students are reading less.This study shows that there may be correlation between students' learning motivation and an understanding of instructions online.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vÀrdeladdning och anvÀndbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas Àr vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundlÀggande hypotes Àr att samtliga nio ord Àr vÀrdeladdade och att inga ord Àr neutrala i den bemÀrkelsen att de kan anvÀndas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.En enkÀt som berör igenkÀnning och anvÀndning av orden, uppfattning om dem, samt deras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever pÄ estetiska programmets tredje Är. 23 informanter Àr frÄn en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter Àr frÄn en skola i SkÄne.Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om sprÄkets inverkan pÄ vÄr uppfattning av omvÀrlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som Àr relevant för uppsatsÀmnet.Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det Àr skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser pÄ sitt arbete pÄ spetsutbildningen och ordinarie klasser pÄ naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fÄtt besvara en enkÀt, deras matematiklÀrare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten frÄn denna undersökning visar att arbetssÀtt som till exempel grupparbeten, som frÀmjar kommunikation, anvÀnds oftare pÄ spetsutbildningen Àn pÄ det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gÀller Àven problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förstÄelse för olika lösningar pÄ matematiska problem. Eleverna pÄ spetsutbildningen tror sig förstÄ sina lösningssÀtt medan eleverna pÄ ordinarie naturvetenskapsprogrammet lÀr sig formler och lösningssÀtt utantill i högre utstrÀckning..

En undersökning av hur gymnasielÀrare i fysik anvÀnder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades pÄ intervjuer samt enkÀtsvar av sex lÀrare frÄn olika gymnasieskolor inom VÀsternorrlands lÀn. Intervjuerna analyserades i en jakt pÄ övergripande mönster och enkÀtsvaren sammanstÀlldes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de hÀr lÀrarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad anvÀnder liknande metoder pÄ liknande sÀtt men Àven att det ?nns en spridning inom gruppen nÀr det gÀller hur de anvÀnder den hÀr metodtypen.Undersökningen visar Àven att den hÀr lÀrargruppen har en positiv syn pÄ den hÀr typen av metoder Àven om de identi?erat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta pÄ det hÀr sÀttet..