Studien Àr en litteraturstudie som jÀmför tre lÀroböcker i gymnasiekursen Svenska B och hur dessa behandlar skönlitteratur. FrÀmst Àr det lÀroböckernas elevfrÄgor till skönlitteraturen som ligger till grund för undersökningen. Om man ser till elevfrÄgornas utformning behandlar de tre lÀroböckerna skönlitteratur pÄ likartade sÀtt. Eleverna trÀnas i att koppla skönlitteraturen bÄde till det samhÀlle de lever i och det samhÀlle texterna uppkom i. Det finns dock en skillnad i hur lÀroböckerna presenterar författarna till de utvalda texterna.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati pÄ en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande pÄ sin skola. Av 754 tillfrÄgade elever Àr det 241 (32 %) som har svarat pÄ en webbaserad respondentenkÀt. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frÄgor.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Inom ramen för mentorskap finns skilda meningar och förvÀntningar bland elever och lÀrare. I alla former av mentorsrelationer kan faktorer som dessa leda till missnöje hos bÄda parter, sÀrskilt om det inte finns nÄgra uttalade riktlinjer. Forskningen beskriver mentorskap pÄ ett sÀtt som inte blir en realistisk verklighet i skolan idag. Mentorer tycker att de aldrig fÄr tiden att rÀcka till, och elever fÄr uppfattningen av att det Àr onödigt eller meningslöst med mentorskap, samt att de dÄ inte fÄr det stöd och den handledning de behöver för att nÄ högre mÄl. Genom att kombinera en vÀlstrukturerad enkÀtundersökning bland bÄde lÀrare och elever och intervjuer kan undersökningen förtydliga och ge konkreta svar pÄ hur vi kan jobba effektivare för att mentorskapet ska fylla sin funktion och vara sÄ givande som möjligt för alla inblandade..

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i lÀroböcker. Syftet med detta arbete Àr att klassificera och ta reda pÄ vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som anvÀnds av lÀroboksförfattarna med utgÄngspunkt i deras framstÀllning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgÄr jag frÄn Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primÀrfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som anvÀnts i de litterÀra analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framstÀllningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet lÀroböcker Àr textcentrerad med tonvikt pÄ handlingen, tankeinnehÄllet, sprÄket och motiven i Lagerlöfs berÀttelser..

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa niondeklassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som pÄverkar dem. Fokus ligger pÄ den sociala reproduktionen, omgivningens pÄverkan, samt ung-domarnas könstillhörighet. VÄr forskningsfrÄga Àr: hur resonerar ungdomar nÀr de vÀljer gymnasieprogram och vilka faktorer pÄverkar dem? Vi har valt den kvalitativa metoden, strukturerad intervju. VÄrt resultat visar pÄ flera signifikanta faktorer angÄende den sociala omgivningens pÄverkan pÄ individen.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..

Studier finns som visar en tydlig bild pÄ att det sjÀlvmordspreventiva arbetet inom skolan Àr pÄ lÄg nivÄ. Denna studie berör omrÄden som suicidala risk- och skyddsfaktorer inom ungdomarnas skolmiljö och skolans preventiva arbete. Syftet med studien Àr att undersöka om det förekommer nÄgra förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra sjÀlvmord i gymnasieskolor inom VÀstra Götalands Region. Samt att undersöka kunskap och erfarenheten hos lÀrarna kring detta fenomen. Studien har genomförts genom ett antal enkÀtintervjuer av kvantitativ art, informanterna Àr lÀrare inom gymnasieskolor.

BakgrundEn yrkeslÀrares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslÀrare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn pÄ sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas bÄde tekniskt och operativt Àr det viktigt att lÀrarna har rÀtt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmÄl hÀnger tÀtt samman sjöfartsyrkeslÀrarens professionella yrkeskompetens vilken Àr avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur vÀl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslÀrarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna stÄr i beroende av att eleverna frÄn sjöfartsutbildningen Àr vÀlutbildade.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete Ă€r att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet. Med hjĂ€lp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera Ă€mnena och vad lĂ€rare och elever ansĂ„g om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svĂ„rt, dĂ€remot ses Idrott och hĂ€lsa som roligt och lĂ€tt. BĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa och ser det som ett bra sĂ€tt för att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen.