Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka idrottslÀrarstudenters attityd till Àmnet idrott och hÀlsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lÀrarprogrammet med inriktning idrott och hÀlsa?3.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Åstorps kommun, Södra Ă„sbo hĂ€rad. GĂ„rden kom i svenska kronans Ă€go Ă„r 1660, som ett av de sĂ„ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dĂ„ till de svenska kungsgĂ„rdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pĂ„ 1800-talet fungerade gĂ„rden som överstebostĂ€lle vid Norra SkĂ„nska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgĂ„rd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belĂ€gget för nĂ„gon slags verksamhet vid Tomarp, nĂ€rmare bestĂ€mt fiske i Rönne Ă„, Ă€r frĂ„n Ă„r 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pĂ„ platsen för dagens kungsgĂ„rd.

Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

En av lÀrarens stora utmaningar som pedagog Àr att nÄ fram till eleverna. Speciellt i dagens samhÀlle dÀr klyftan mellan lÀrare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssÀtt inom skolan och anvÀndandet av modern teknik. Ett anvÀndande som sÀllan förmÄr att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det Àr intressant att utreda hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan möta de förvÀntningar som stÀlls pÄ en undervisning som Àr anpassad till IKT i ett postmodernt samhÀlle. Studien avser dÀrför att utreda verksamma gymnasielÀrares IKT-anvÀndning i undervisningen genom att undersöka hur lÀrare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

Det sÀgs att gymnasieskolan i Sverige Àr en skola för alla, dÀr elever oavsett vilket gymnasieprogram de lÀser förvÀntas nÄ upp till samma mÄl i sin utbildning, via de mÄlrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som lÀser kursen Naturkunskap A följer sÄledes samma kursplan, med samma mÄl och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av lÀromedel för kursen, som Àr anpassade och avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den hÀr uppsatsen görs en analys och jÀmförelse av tvÄ anpassade lÀromedel för kursen Naturkunskap A. LÀromedlen Àr anpassade pÄ sÄ sÀtt att de Àr avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmÀrker en bra lÀrare och tankarna bakom frÄgestÀllningen var att studier om bra lÀrare i förlÀngningen kan bidra till att definiera lÀrares professionalism. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lÀrare inom gymnasieskolan. Resultatet visade pÄ likheter med tidigare forskning om bra lÀrare, dÀr nÄgra karaktÀrsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lÀrarna talade bland annat om en bra lÀrare som nÄgon som har gedigna Àmneskunskaper, Àr tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks.The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities.The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature.The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ?roles? that are assigned to the writers and limits their production.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.

This essay shows how teachers adjust the literature studies in the mother tongue subject to their different classes in upper secondary school.The study is based on interviews with two teachers and an analysis of two different school-books. The conclusion is that the subject of literary education in the vocational programs is a pragmatic subject with focus on the pupils? needs and skills, and the subject in the theoretical programs has more focus on mediation of a literary heritage..