Previsualisation Àr en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminÀra versioner av bilder eller sekvenser. Den Àr till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation Àr en mer specifik term dÀr teknisk exakthet Àr avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lÀgger grund för diskussioner kring hur den kan anvÀndas pÄ en filminspelning.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

I Skolverkets författningssamling för Àmnet Företagsekonomi stÄr bland annat att syfte och mÄl med kursen Àr att stimulera intresset för entreprenörskap, utveckla förmÄgan att ta initiativ och ansvar samt att leda och samarbeta. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmÄgor som gör att de kan möta de krav ett snabbt förÀnderligt arbetsliv fordrar. I kursplanen för Àmnet framgÄr det emellertid inte tydligt hur eleverna ska förvÀrva dessa fÀrdigheter. I detta examensarbete har jag via en enkÀtundersökning baserad pÄ teorier om entreprenörskap, jÀmfört elevers upplevelser frÄn nÀmnda kurs med kursen Ung Företagsamhet. Dessa tvÄ kurser överensstÀmmer innehÄllsmÀssigt i stor utstrÀckning.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

Jag vill som blivande lÀrare i huvudÀmnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt lÀromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag pÄ ytterligare vÀgar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lÀra sig lÀsa och förstÄ mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskÀlla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag Àven en analys av ett lÀromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser..

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Syftet med studien var att undersöka och jÀmföra i vilken utstrÀckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen Àr: Initiativ till maktutövandet, förmÄga att nÄ avsett resultat, benÀgenhet att göra maktmotstÄnd, utsatthet och utövande av tvÄngsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte anvÀndes följande frÄgestÀllningar; I vilken utstrÀckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lÀrarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhÄller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lÀrare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkÀtstudie bland 111 elever. En avgrÀnsning gjordes genom att enbart undersöka detta pÄ gymnasiet.