Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om och nÀr elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle rÀcka för att nÄ kunskapsmÄlen och godkÀnda betyg. Arbetets teoridel innehÄller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkÀnda betyg, politikernas framtida förslag till förbÀttring av skolan, neuroforskares syn pÄ skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever frÄn gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter.

En vÀg till att öka kvaliteten pÄ undervisningen i gymnasieskolan kan vara anvÀndandet av lÀmplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete Àr att med hjÀlp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som anvÀnds pÄ restaurangutbildningen Àr relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundlÀggande yrkeskunskaper.NyckelordMatlagningskunskap, grundlÀggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur.

This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin lÀsförstÄelse och lÀslust genom höglÀsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes pÄ gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har höglÀsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit vÀl ut..

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser Ă€ven hur ett externt handelsomrĂ„de kan bli ett fungerande komplement till stadskĂ€rnan nĂ€r den inte har möjligheter till att vĂ€xa sig till det som dagens invĂ„nare krĂ€ver och förvĂ€ntar sig att den ska innehĂ„lla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lĂ€gen utanför staden.Konkurrensmedlet som anvĂ€ndes var stor sĂ€ljyta och voym. Butikerna sĂ„lde inte lĂ€ngre enbart livsmedel - stormarknaden var hĂ€r. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i Ă€ldre industriomrĂ„den, i bilorienterade lĂ€gen. ÖverskĂ„dligheten har gĂ„tt förlorad i de svenska stĂ€derna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre omrĂ„den som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceomrĂ„den.

Det hÀr examensarbetet Àr en textstudie som handlar om filmens plats i svenskÀmnets lÀrome-del för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur filminslag anvÀnds i lÀromedel som utkommit under de senaste Ären, i relation till vad som stÄr i lÀroplan, kursplan och i andra artiklar frÄn skolverket. Uppsatsen behandlar filmbilder, filmtips, analysverktyg, övningsuppgifter och alla andra inslag av film som kan upptÀckas i de undersökta lÀromedlen.Kursplanen, och andra publikationer frÄn skolverket, omfattar ett vidgat textbegrepp och uppmuntrar en ökad anvÀndning av film, dessutom ges tydliga signaler om hur viktig filmen Àr i skolarbetet och vid de nationella proven. Det vidgade textbegreppet medför att uppsatsen mÄste förhÄlla sig till ?literacybegreppet? och i viss mÄn till den moderna receptionsforskningen.

Detta Àr en undersökning av varför sÄ fÄ killar gÄr pÄ estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som gÄr estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser pÄ genus i förhÄllande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas nÀrhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgÄr Àven att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstÄnd frÄn omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Den hÀr uppsatsen syftar till att söka reda pÄ hur ungdomar i gymnasieskolan behÀrskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus Àr frÀmst hur vÀl eleverna Àr medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon nÀr de skriver. Ett andra delsyfte gÀller hur eleverna anvÀnder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur elever ser pÄ vÄrt svenska sprÄk och om unga idag anser att sprÄket Àr vÀrt att vÄrda.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

Syftet med denna uppsats Àr att studera skildringen av reformationen i olika lÀromedel för religionskunskap i gymnasieskolan. Detta för att se om och hur lÀromedlen förÀndrats, om de har blivit mer objektiva med tiden. De utvalda lÀromedlen Àr frÄn 1960-talets slut och 2000-talet. UtifrÄn de olika skildringarna kommer jag att jÀmföra lÀromedlen med varandra..

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Inspirationen till föreliggande studie vÀcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frÄgor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lÀrare anvÀnder vÀrderingsbegrepp. Vid nÀrmare undersökning av kursplanen för Àmnet slöjd stÄr det att eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla förmÄgan att ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremÄls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebÀr det? Hur arbetar slöjdlÀrare mot de mÄlen?Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare undervisar elever för att ge dem förutsÀttningar att analysera och vÀrdera resultat och analysera slöjdföremÄls estetiska uttryck.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.