Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som lÀraren tycker, tÀnk som lÀraren tÀnker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och vÀrderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö LÀrarhögskola, Individ och samhÀlle. VÄrterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna pÄ skolans förmÄga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frÄgor? Hur vill de förÀndra sin undervisning för att den ska bli mer underhÄllande? Detta Àr en del av de frÄgor vi arbetar med i studien, vars syfte Àr att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen pÄ gymnasieskolan. Genom att se pÄ processen hur identitet och vÀrderingar bildas försöker vi fÄ en förstÄelse hur man bÀttre skulle kunna anvÀnda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnÀra för ungdomarna. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn teorier om identitet, vÀrderingar och normer frÄn bl.a.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan anvÀndas i en allmÀn estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjÀlp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: SjÀlvuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framÄtsyftande syfte bygger pÄ flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning frÄn ett mediespecifikt perspektiv, det vill sÀga en estetik som har med konstnÀrlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltsÄ en estetik som inte har med konstnÀrlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltsÄ utifrÄn ett medieneutralt perspektiv.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad insikt i hur sÄnglÀrare med utgÄngspunkt i kursplanens mÄl om genrebreddning hanterar genreomrÄdet jazzsÄng i sÄngundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att intervjua fyra sÄngpedagoger verksamma pÄ gymnasiets estetiska program har jag tagit reda pÄ vad som enligt dem kan betecknas som ett genreenligt sound eller genrespecifika egenskaper speciellt viktiga för jazzsÄng, hur dessa kunskaper kan förmedlas till eleverna samt hur sÄngpedagoger anvÀnder sig av jazzsÄngens genrespecifika element i sÄngundervisningen. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur pedagoger anvÀnder olika redskap för att kommunicera och lÀra ut.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform. Informanterna Àr alla yrkesaktiva sÄngpedagoger, tvÄ med en mer klassisk inriktning och tvÄ med afroinfriktning. Resultatet visar att jazz som genreomrÄde Àr svÄrt för pedagogerna att definiera och ingÄr i undervisningen i den mÄn pedagogen styr det dÀrhÀn.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.

Syfte: Studiens syfte var att studera och analysera hur elever i behov av sÀrskilt stöd skrivs fram och hur villkoren för specialpedagogisk verksamhet uttrycks i tvÄ för Gymnasieskola-11 centrala dokument: Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Gymnasieutredningens betÀnkande FramtidsvÀgen - en reformerad Gymnasieskola (SOU 2008:27). Studien syftade ocksÄ till att analysera hur regeringen och utredarna avser att styra verksamheten i gymnasieskolan mot ökad genomströmning och mÄluppfyllelse samt vad detta kan fÄ för specialpedagogiska implikationer.FrÄgestÀllningar: - Vilka subjektspositioner för elever i behov av sÀrskilt stöd framtrÀder i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Hur formuleras villkoren för specialpedagogisk verksamhet i proposition 2008/09:199 och SOU 2008:27?- Vad innebÀr dessa subjektspositioner och villkor för elever i behov av sÀrskilt stöd och för specialpedagogisk verksamhet i Gymnasieskola-11?Teori och Metod:Studien Àr en diskursanalys dÀr teori och metod Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestod av tvÄ för Gymnasieskola -11 centrala policytexter. Materialet analyserades med hjÀlp av Laclau och Mouffes analysverktyg nodalpunkt och ekvivalenskedja samt utifrÄn Foucaults teorier om makt och styrning.Resultat: Studiens resultat visar att texterna möjliggör ett antal subjektspositioner för elever i Gymnasieskola -11 varav eleven som anstÀllningsbar, framtida arbetskraft kan sÀgas vara den övergripande.

I detta examensarbete har en undersökning om hur gymnasielÀrare resonerar kring begreppenbedömning, betygssÀttning och likvÀrdighet genomförts. Avsikten med undersökningen var att ökaförstÄelsen för hur lÀrare ser pÄ sin egen bedömning och betygssÀttning samt vilka underlag deanvÀnder sig av vid betygssÀttning. Slutligen var avsikten att undersöka hur lÀrarna tolkar begreppetlikvÀrdighet och hur de arbetar för att uppnÄ likvÀrdighet i sin bedömning. De centrala frÄgorna fördenna studie var vilken roll lÀrare uppfattar att bedömningen har inom det egna Àmnet, vilkaunderlag lÀrare anvÀnder sig av vid betygssÀttning, hur lÀrare tolkar begreppet likvÀrdighet ochvilka metoder lÀrare anvÀnder sig av för att uppnÄ likvÀrdighet vid bedömning. Studien bestod avkvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare verksamma inom mediaomrÄdet.

Elevinflytande ska enligt lÀroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas pÄ olika sÀtt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen Àr att pÄ Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jÀmföra elevers, lÀrares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebÀr i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbÀttra elevinflytandet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att anvÀnda mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i Àmnet svenska. UtgÄngspunkten Àr det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs pÄ den undersökta gymnasieskolan, vilket strÀvar efter att utveckla den formativa bedömningen. ForskningsfrÄgor som stÀlls Àr hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svÄrt att förstÄ i matriserna samt pÄ vilket sÀtt det formativa arbetssÀttet skulle kunna utvecklas utifrÄn elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas Àr Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka bestÄr av att lÀraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att mÄlet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhÄllande till mÄlet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lÀrande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mÄl och kriterier delges eleverna, vilket sker i anvÀndandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut pÄ att uppsatsförfattaren delade ut en enkÀt till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 pÄ den undersökta gymnasieskolan.

Undersökningens syfte var att beskriva lÀrares och elevers uppfattningar om elevinflytande pÄ gymnasieskolan. Syftet grundades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lÀrare och elever, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt eleverna har möjlighet att pÄverka och vara med och forma sin undervisning, hur lÀrarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att pÄverka skoldemokratiskt och om elevernas syn pÄ elevinflytande stÀmmer överens med lÀrarnas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har genomförts med lÀrare och elever frÄn tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, tvÄ lÀrare och tvÄ elever frÄn varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar pÄ en skola vad det gÀller det formella inflytandet.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur lÀsning kommer till uttryck i bÄde innehÄll och form i styrdokumenten för svenskÀmnet i lÀroplanerna Lgy70, Lpf94/Gy2000 och Gy11. De forskningsfrÄgor som studien besvarar handlar om vilka lÀsningsdiskurser som konstrueras i lÀroplanerna och vilka sprÄkhandlingar som anvÀnds för att undersöka hur lÀsning av texter kommer till uttryck och hur starkt eller tydligt sprÄkhandlingarna Àr uttryckta. Genom tvÄ delstudier dÀr den ena Àr inspirerad av ett diskursanalytiskt perspektiv och den andra en funktionell textanalys besvaras de tvÄ forskningsfrÄgorna.Delstudierna visar att skiftet frÄn detaljstyrd till mÄlstyrd lÀroplan Àr tydlig. Diskursanalysen visar att det finns tydliga lÀsningsdiskurser i lÀroplanerna Lgy70?Lpf94/Gy2000, men att det i Gy11 saknas lÀsningsdiskurser.