Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Fredriksson, Mathias (2008) Mobiltelefonbaserad kommunikation i gymnasieskolan. Mobile communication in upper secondary school. Examensarbete 15 högskolepoĂ€ng, SÄL3:II, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Detta examensarbete bygger pĂ„ att jag, genom ett pilotprojekt i kombination med programutveckling, undersöker om man kan underlĂ€tta inlĂ€mningen av loggböcker för eleverna i gymnasiet, genom att konstruera ett program som ger dem möjligheten att lĂ€mna in loggboksinlĂ€gg, i sĂ„ mĂ„nga kurser som möjligt, via sina mobiltelefoner. Viktigt Ă€r att frĂ„gestĂ€llningarna i arbetet ska ge svar pĂ„ elevernas uppfattning om huruvida vi kan pĂ„verka inlĂ€mningsfrekvensen och huruvida lĂ€rare/elever kan tĂ€nka sig anvĂ€nda sig av andra kommunikationsmetoder, Ă€n de traditionella. Jag vill ocksĂ„ utvĂ€rdera resultatet av intervjuerna, min mobilapplikation. Metod valet blev en fokuserande intervju för att ta reda pĂ„ vad respondenterna tyckte var viktigt.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete pÄ 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete Àr att jag ska fÄ inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översÀttningen Drömmar). Eleverna ska fÄ pröva sina förmÄgor och lÀra sig att bÀst utnyttja sina resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KĂ€llquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri frĂ„n konkurrens frĂ„n andra aktörer, men i och med friskolereformens intrĂ€de, förĂ€ndrades förutsĂ€ttningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trĂ€dde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, dĂ„ det skapade olika alternativ för eleverna att vĂ€lja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag Ă€r aktörerna pĂ„ skolmarknaden mĂ„nga, med olika förutsĂ€ttningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam bĂ„de inom den kommunala och fristĂ„ende gymnasieskolan sĂ„ ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och beskriva hur företrĂ€dare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft pĂ„ gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

2009 startades ett riksomfattande projekt för Sveriges gymnasieskola. Man ansÄg att elevers potential gick till spillo i den dÄvarande gymnasieskolan, dÄ de mest ambitiösa eller talangfulla ungdomarna hölls tillbaka av den förlegade tanken att "alla ska med". Ingen fick lÀra sig i sin egen takt, utom de i klassen som lÀrde sig lÄngsammast..

Syftet med denna studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frÄgestÀllningar: Hur ser lÀrare pÄ simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur undervisar och bedömer lÀrarna simning i Àmnet idrott och hÀlsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades dÀrefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lÀrarna ansÄg att simkunskap Àr vÀldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter sÀkerhets- och livrÀddningsaspekten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om elever fÄr likvÀrdiga kunskaper frÄn olika skolor i religionsÀmnet i Ärskurs 7, 8 och 9. Och göra en jÀmförelse med vad lÀrare pÄ gymnasiet frÄn olika skolor förvÀntar sig att eleverna ska ha för kunskaper i religionskunskap nÀr de börjar gymnasiet. Metoden för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer. Totalt blev det sex intervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ med lÀrare pÄ gymnasieskolan. Intervjupersonerna Àr i olika Äldrar och har arbetat olika lÀnge som lÀrare men alla Àr behöriga lÀrare.Resultatet av undersökningen visade pÄ att eleverna inte fÄr en likvÀrdig kunskap i religionsÀmnet pÄ grundskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka förstÄ varför sÄ fÄ homosexuella ungdomar vÀljer att komma ut offentligt med sin homo-bisexualitet i gymnasieskolan. Min frÄgestÀllning löd ?Av vilka anledningar vÀljer sÄ fÄ gymnasieelever att öppet visa sin homo-bisexualitet?. Metoden jag anvÀnt bestÄr i tre kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och en rektor. Intervjuerna spelades in pÄ band.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivÄer frÄn lÀrare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnÄ de statliga och kommunala jÀmstÀlldhetsmÄlen. UtgÄngspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. DÀr skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jÀmstÀlldhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgÄngpunkt har vi analyserat bild och text i tvÄ gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet Àr kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehÄll.

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur dagens gymnasieskola arbetar för att för-verkliga intentionen om ?en skola för alla?. De centrala frÄgestÀllningarna har handlat om hur informanterna ser pÄ möjligheten för alla elever att uppnÄ kunskapsmÄlen, hur elever i behov av sÀrskilt stöd identifieras och hur detta stöd definieras, vilka stödinsatser som erbjuds samt vilken roll ÄtgÀrdsprogrammen spelar i detta sammanhang. UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar ana-lyseras i vilken mÄn gymnasieskolan kan betraktas som en skola för allaStudiens teoretiska referensramen har utgjorts av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Uti-frÄn detta perspektiv har det empiriska materialet analyserats med en kritisk ansats och ett reflexivt förhÄllningssÀtt.Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ intervju.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KĂ€llquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri frĂ„n konkurrens frĂ„n andra aktörer, men i och med friskolereformens intrĂ€de, förĂ€ndrades förutsĂ€ttningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trĂ€dde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, dĂ„ det skapade olika alternativ för eleverna att vĂ€lja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag Ă€r aktörerna pĂ„ skolmarknaden mĂ„nga, med olika förutsĂ€ttningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam bĂ„de inom den kommunala och fristĂ„ende gymnasieskolan sĂ„ ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och beskriva hur företrĂ€dare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft pĂ„ gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.